Omställningscirkel termin 2 - våren 2016

 

Vägen till hållbara Värend - termin 2, våren 2016

Så heter vår cirkel om hur vi kan ställa om vår del av världen så vårt ekologiska fotavtryck inte är större än vad jorden tål och så att alla ändå kan leva ett gott liv.

 

En snabb och genomgripande omställning av samhället och vårt sätt att leva är nödvändig om inte vår planet ska kollapsa. Samtidigt måste i solidaritetens namn alla folk ha rätt till en gott och tryggt liv. Vad kan vi göra här i vår del av världen för att bidra till en sådan omställning? Hur skulle ett samhälle se ut där vi både lever med hög livskvalitet och inom gränserna för vad planeten tål? Hur kommer vi dit? Hur bygger vi det nya ekologiska samhället där alla deltar, har betydelse och lever väl?

 

I cirkeln söker vi svaren på de frågorna. Vi läser, undersöker och gör tillsammans en konkret omställningsplan för vår del av världen - det gamla smålandet Värend. På första träffen bestämmer vi mer i detalj vad vi ska göra och hur ofta vi ska träffas. Här nedan sammanfattas vad vi pratar om på cirkeln våren 2016 - termin 2.

 

Klicka ....

... här så kommer du till rapporterna från termin 1

... och här så kommer du till en lista med tips på litteratur

 

Ansvarig för cirkeln är Pål Karlsson, pal.v.karlsson(at)gmail.com (det ska givetvis vara ett @ i stället för (at))

 

Våren 2016

 

21 januari

Startmöte för vårterminen

 

Vi diskuterade framför allt syftet med “Värends framtidsforum”, hur det bör läggas upp och hur arbetet fram till den kan läggas upp.

 

Det långsiktiga målet är att skapa ett brett och bestående omställningsnätverk som omfattar hela Värend och inte bara Växjö. Diskuterades bland annat vad vi menar med nätverk, vi använder det nog i lite olika betydelse. Är det en grupp individer som håller någon form av kontakt via en mejlista och/eller sociala media på nätet samt träffas ibland? Eller en antal sinsemellan mer eller mindre olika organisationer som samarbetar för att de har gemensamma gemensamma intressen, och där även företag och individer kan ingå?

 

Omställning Växjö är idag en mejlista på cirka 20 personer, vara de flesta gått en omställningskurs. Man träffas varannan vecka och har bland annat börjat besöka andra organisationer/nätverk/initiativ för att prata omställning. Hittills har man besökt Ekobacken, Miljöresurs Linné och Hofs Kultur. Tankarnas trädgård (TT) är sedan snart ett år tillbaka en förening som framför allt ordnar samtalsträffar. Omställning är ett av TT:s huvudteman.

 

Diskuterades också vad omställning står för. En del ser det spontant som den rörelse som hämtar näring från Transition network som har sin upprinnelse i England, framför allt i staden Totnes och med Rob Hopkins som centralfigur. Den har sedan spridit sig över världen. Omställning Växjö kan ses som en lokal variant av den. Andra menar att begreppet omställning inte får bli ett monopol för denna rörelse. Bland annat finns The Great Transition Initiative. Det är ett idéforum på webben och ett internationellt nätverk som kritiskt granskar idéer, strategier och visioner, och diskuterar hur bland annat forskarvärlden ska kunna bidra till global omställning. Här är Johan Rockström en centralgestalt. Hur som helst är omställningsrörelsen mycket mer än en miljörörelse. Det handlar även om att komma tillrätta med de sociala, ekonomiska och emotionella kriserna. Eller med andra ord att ställa om samhället också socialt och ekonomiskt. Och - utan fred på jorden blir det ingen verklig omställning.

Slutsats: Vi borde ta fram någon slags definition av “omställning”, vad vi menar med ordet.

 

Tipsades om att i Örebro finns en omställningscoach som arbetar med att skapa ett regionalt omställningnätverk. Här kanske vi kan hämta inspiration.

 

Första steget …

 

...blir - som vi kom fram till redan på förra cirkelträffen - att bjuda in till ett träff med tänkbara medarrangörer av framtidsforumet. Erik hade skrivit ett första utkast till inbjudan och tog på sig att skriva vidare på det och skicka ut ett förslag före nästa cirkelträff.

 

Frågades om vi vill ha med kommunerna. Meningarna var kanske lite delade om detta, men vi var nog ändå överens om att vi framför allt strävar efter att skapa en folkrörelse. Om kommunerna är med är risken att de tar över och att det får prägel av kommunevenemang. Det bör vara tydligt att det är ett underifråninitiativ.

Läxa till nästa gång: Var och en tecknar ner en lista på organisationer, nätverk, förtag och individer som vi tycker borde bjudas in till forumet och planeringen av det.

 

Tänkbart upplägg av framtidsforumet

 

Det blir givetvis den kommande arrangörsgruppen som får bestämma hur forumet ska läggas upp. Men vi diskuterade ändå oss fram till några idéer:

Det bör vara två dagar (lö-sö) med kulturfestligheter första kvällen.

Det bör inledas i plenum, helst med “kändisar” som dragplåster, och avslutas i plenum, med att vi drar slutsatser och bestämmer hur vi går vidare.

Första dagen kan läggas upp som en “mässa” (eller “marknad”) med föredrag i plenum. En mässa med “montrar” där deltagande organisationer/företag får presentera sina framtidsidéer. Vore bra med åtminstone någon “kändis” bland föredragshållarna, som dragplåster. Vi nämnde också ordet “katalog” i sammanhanget. Det kanske borde göras en “mässkatalog” eller ett häfte som sammanfattar innehållet i och där resultatet av forumet “räknas hem”.

Andra dagen kan det vara workshops av olika slag och/eller “open space” dit man får komma och presentera “det här vill jag prata om”. Den som bjuder in till ett samtal i “open space” ansvarar för att det dokumenteras vad man kommit fram till. Ett open space bör ha ett tema, t.ex: Hur kan vi ta det här som vi snacket om på forumet vidare? “Påverkanstorg” är en annan tänkbar modell som Equmeniakyrkan använt med framgång.

 

Tänkbara platser/lokaler: någon skola, Folkets park (Polketten), Nygatan 6 (f.d. församlingshemmet). Vore också roligt om förtäringen kunde ordnas som “folkkök” (billig mat som en därtill utsedd grupp fixar).

 

Ett eftersträvat resultat av forumet bör vara att människorna som kommer dit

går hem medvetna om att “det här kan jag göra” och

upptäcker och får kontakt med meningsfränder

 

Samtalet i Tankarnas trädgård

 

Den 28/2 ska vi presentera vad vi kom fram till i höstens cirkel på ett samtal i TT.

Bestämdes att Erik och Pål inleder. Det viktigaste är att sammanfatta vad omställning omfattar, och att berätta vilka tankar och principer vi tycker bör ligga till grund för en omställningsplan för Värend. Utgå från tankarna om “Folklandet Värend” som Pål presenterade på höstens avslutningsmöte i cirkeln.

 

Cirkeln i fortsättningen

 

En del tid av nästkommande möten får vi ägna åt framtidsforumet. Men i övrigt jobbar vi vidare med omställningsplanen. En plan är viktig som inspirationskälla, tankeväckare och diskussionsunderlag i andra sammanhang. Vi sår ett frö.

Det blir vårt förslag eller skiss till plan. När det finns ett större omställningsnätverk kan den omarbetas eller utvecklas vidare under “medskapande”. “En omställningsplan är blir aldrig färdig”, den måste vara levande, och ingenting vi ska pådyvla andra

 

En av våra träffar i cirkeln ägnas eventuellt åt en visualiseringsövning. Hur ser det ut när vi ställt om? Visserligen hade vi ju en träff om detta i höstas, men det kanske kan vara värt att göra det lite mer systematiskt enligt en modell som Jesaia kan leda oss i.

 

I Storbritannien har en del omställningsgrupper jobbat fram en Energy Descent Action Plan (EDAP). Kan kanske ge oss inspiration. Mer om EDAP kan du läsa här.

 

Nästa träff…

… äger rum torsdagen den 11/2, kl 18.30 i Lövsalen som vanligt

 

11 februari

Möte 2, vårterminen

 

1 Framtidsforumet

Vi fortsatte diskussionen om framtidsforumet. Vi listade förslag på personer som kan vara lämpliga att bjuda in till att bilda en organisationskommitté. Det är ju inte vi i cirkeln som ska planera och genomföra forumet. Vi konstaterade att vi bör så långt möjligt bjuda in personer, som vi tror är driftiga organisatörer. Givetvis är det bra om dessa personer också har förankring i organisationer.

 

Pål åtog sig att med utgångspunkt i Eriks brevförslag formulera en lite kortare text som kan skickas som e-post till de personer vi väljer att bjuda in till den första planeringsträffen. Sedan följer vi upp med muntlig konstakt med dessa. Har vi inte mejladresser kan vi nog nå en del via facebook också.

 

Ett viktigt syfte med forumet som vi inte bör glömma är att det ska ge folk möjlighet att komma i kontakt med likasinnade och de som vill göra nått.

 

Tipsades om Global utmaning en oberoende och entreprenöriell tankesmedja som verkar för långsiktiga lösningar på kriser i de ekologiska, ekonomiska och sociala systemen (enligt deras hemsida), och om Retuna Sveriges första köpcentrum för återbruk av förbrukade saker (enligt deras hemsida). Tipsades också om radioprogrammet Meny som sändes idag, där man pratade om andelsjordbruk och “Sambruk” ett gäng som arrenderar en hektar utanför Göteborg. Se även Sambruket i Sösdalabygden. Vi har ju även Nybrukarna i Tolg, Berg och Skärbäck.

 

Läxa till nästa gång: Leta reda på intressanta projekt och verksamheter som skulle kunna lyftas fram som goda exempel på Framtidsforum.

Mejla också tips på ytterligare personer organisationer som skulle kunna bjudas in till organisationskommittén, till Pål.

 

2 Omställning Värend - Cirkelns fortsättning och samtalet 28/2

Vi fortsatte diskussionen om hur vi fortsätter cirkeln. Tankarna om Folklandet Värend som vi pratade om på sista höstmötet behöver fräschas upp och konkretiseras. Påpekades att bredden på det vi gör är viktigare än djupet. Vi behöver “hålla jämna steg” och nog fortsätta prata om “helheten” innan vi dyker ner för mycket i enskildheterna. Om vi ska fortsätta med att göra en plan kanske den kan handla om hur arbetet med att börja förverkliga något i stil med idén om Folklandet Värend kan läggas upp. En fråga som vi inte bör glömma i fortsättningen är hur vi tar hand om flyktingar i omställningen. Vi får räkna med en hel del klimatflyktingar i framtiden.

 

Inför samtalet på Tankarnas trädgård 28/2: Det är viktigt att vi håller oss till det som står i programtexten. Det är ju utifrån den som folk kommer till mötet. Där står bland annat om “det goda livet”. Vad innebär det? Där hänvisas också till de gamla folkrörelserna. Kan vi skapa något liknande idag? Kan också vara idé att ta upp vad en vision egentligen fyller för funktion och vad den bör innehålla. Erik och Pål inleder samtalet under cirka 30 min sammanlagt. Därefter en timmes gruppsamtal runt fikaborden och slutligen en halvtimme där vi knyter ihop säcken.

 

Till sist ett par tips:

Läs vad ärkebiskopen Antje Jackelén skriver, om flyktingfrågan bland annat.

Bok: “Det gamla Värend” av Björn Gidstam.

 

3 mars

Möte 3, vårterminen

 

1 Framtidsforumet

Pål har träffat ABF. Det fanns vissa planer på ett socialistiskt-feministiskt forum i höst, men de hoppar hellre på vår idé om ett framtidsforum. Samarbetar gärna med Studiefrämjandet och andra studieförbund. Jesaia kan representera Studiefrämjandet och Pär Omställning Växjö. Erik - och i mån av tid även Pål - representerar Tankarnas trädgård. Pål kontaktar ABF och ber dem kalla till en första träff.

 

2. Omställning Värend

Britt-Sofi hade tipsat om Södra Norrlands omställningscentrum (snoc) som tycks tänka i samma banor som vi och som har kommit längre. Det har en webbplats som det finns all anledning att studera och hämta inspiration ifrån: http://snoc.se/. Någon av dem som står bakom snoc borde nog bjudas in till vårt Framtidsforum. Det namn som nämndes var Mikael Wallström. Jesaia hade före mötet också skickat en länk till en artikel som Mikael Wallström skrivit i Fria Tidningen. Tipsades också om Peter Fritzon på Linköpings universitet.

 

Vi diskuterade vad det egentligen är vi ska diskutera, vad vår “plan” ska innehålla. En central utgångspunkt är att tänkandet måste förändras. Fortfarande är den dominerande tanken i samhället att vi måste ha fortsatt tillväxt. Tillväxten är det överordnade. Detta måste förändras. Vi måste ju dra ner istället. Hur bidrar vi till den tankeomställningen?

 

Vi bör kanske förbereda oss så att det blir en mjuklandning om och när banker och miljö kraschar. Vad är det som är värdefullt och som vi vill hålla kvar och bygga det nya på? Hur skapar vi resiliens? Vi behöver nog också någon slags omställningscentrum - en nod, ett nav - med “förgreningar” som vi skulle kunna fördjupa oss i.

 

Vi bestämde att i fortsättningen av cirkeln försöka konkretisera vår bild av det omställda Värend genom att beskriva tre olika platser: Kalvsvik (landsbygd), Lenhovda (liten tätort) och Växjö (stad) och deras samband sinsemellan. Främst gäller det att fundera kring de tre stora utsläppskällorna: maten, transporterna och boendet (eller som Stefan Edman kallade sin utredning Biffen, bilen och bostaden). Påpekades att vi inte ska glömma den sociala komponenten. Föreslogs att vi tar fram en enkel plankarta över respektive område + en relativt kort beskrivande text om de övergripande tankarna, som ger visionen.

 

Vi delade in oss i tre grupper som tar var sin plats. Vi ägnar oss åt en plats per möte de tre följande träffarna och knyter ihop säcken på det fjärde och avslutande mötet, enligt följande (observera att datumen inte infaller regelbundet var tredje vecka som hittills; påsken strulade till det):

 

31/3 Kalvsvik (Erik, Jesaia, Pål)

14/4 Lenhovda (Britt-Sofi, Ulrich, AnnaLisa, Siv)

28/4 Växjö (Kenneth, Pär, Järda, Ingemar)

19/5 Avslutande slutsatser.

 

Grupperna bestämmer själva om de ska träffas innan cirkeln träffas. Det är upp till var och en att själv avgöra om man ska delta i ett sådant “grupparbete” eller tänka själv på sin egen kammare.

 

OBS! I fortsättningen träffas vi hos Erik och Ingemar på Sämjan, Vallhallagatan 34. Kl 18.30 som vanligt.

 

31 mars

Möte 4, vårterminen - Kalvsvik

 

Erik, Jesaia och Pål redovisade sina tankar om Kalvsviks omställda framtid, med utgångspunkt i Kalvsvik idag. Här några av de idéer som framfördes av dem och andra under diskussionen i min (Påls) tolkning. Alla var inte kanske inte överens om allt.Jag har också fyllt på med nåra tankar jag kom på efter cirkelträffen.

 

Kalvsvik idag

Kalvsvik är en ganska utspridd by vid norra änden av Åsnen. Den ligger i Växjö kommun. Några fakta:

  • Cirka 575 invånare i cirka 250 hushåll.
  • Fem mjölkgårdar + “Kalvsviks utegrisar”
  • Lågstdieskola och förskola i bygdegården (som har en solcellsanläggning)
  • Lanthandel som ägs av byalaget
  • En bilverkstad
  • Maskinservice - som drivs av en uppfinnare
  • Sågverk
  • Kyrka, församlingshem, begravningsplats
  • Badplats
  • Hembygdsgård
  • Agnes gårdsmejeri (tror vi ligger i Kalvsvik, annars nära gränsen)
  • Sämre bussförbindelser än förr till Växjö

 

Kalvsvik i framtiden

 

Befolkning och boendet

Invånarantalet har ökat till 650 invånare, varav 50 är invandrare. Flertalet av de nya har byggt sina egna hus till stor del med eget arbete, tack vare en ny slags byggelement av trä som tillverkas vid Kalvsviks såg (se under Verksamheter i övrigt). I princip ett lego i fullskala. Ett äldreboende som drivs av byalaget/folklandet har byggts vid bycentrum, som växt upp runt bygdegården.

 

Kyrkan har blivit en möteslokal även för profana sammankomster.

 

Jord- och skogsbruk, fiske

Här odlas bl.a. raps för produktion av biodiesel. Ett par kollektivjordbruk har bildats. Ett med delägare som köpt in sig, varav några bor i staden. Ett annat genom att bönder slog sig samman (i stället för att en gård köpte upp en annan gård). Ett par bönder är fortfarande “självägande” men anslutna till Folklandet Värend och har därför kunnat anställa medarbetare och själva gå ner i tid. Ingen i jordbruket jobbar mer än 30 tim/veckan.

 

Jordbruket är en modern form av ekologiskt “blandbruk” - djur och grödor (grisar, höns, kalkon, får, getter, grönsaker av olika slag, säd). Här finns även skogsträdgårdar och skogsbete.

 

En stor del av skogen sköts hyggesfritt, enligt den modell som presenterades på TT:s söndagssamtal om skogsbruket 13 mars (“naturkultur”). En ganska stor del är på väg att bli “gammelskog” som i stort lämnas utan att brukas. Kanske odlas energiskog på vissa tidigare åkermarker.

 

Marken är i allmän (byalagets) ägo. Åker- och betesmark arenderas ut. Skogen sköts som allmänning via en skogskommitté inom byalaget. Skogsbruksplaner antas demokratiskt av byalagsstämman. Jordbruksarrendatorerna får sedvanligt besittningsskydd, men måste följa vissa driftsvillkor som skriv in i kontraktet. Dessa villkor är också demokratiskt beslutade.

 

I Åsnen finns en eller två yrkesfiskare. På en gård har man kombinerat fisk- och grönsaksodling enligt en modell som utvecklats av Folke Günther.

 

Verksamheter i övrigt

Lanthandeln har utvecklats. Här finns nu också ett “byrestaurangkök” där maten till förskola, skola och äldreboendet lagas. För att fungera ihop med dessa har lanthandeln flyttat till bygdegården. Ofta är det skolbarn och de som bor i äldreboendet som själva står för matlagningen, men där finns alltid några proffs anställda av byalaget eller folkandet. Även allmänheten kan äta på byrestaurangen, eller köpa färdiglagad mat och ta med sig hem. Till lanthandeln finns effektiv och snabb leverans så att man genom att beställa på nätet och hämta i lanthandeln har samma utbud som i de största martvarubutikerna i staden.

 

Maskinservice har blivit ett kooperativ som reparerar allt möjligt. Här finns också en självservice där man själv kan laga sina maskiner under handledning av en anställd mekaniker. Här finns också möjlighet att låna maskiner av olika slag.

 

Sågverket har utvecklats och tillverkar både träpellets för uppvärmning och en ny typ av lätthanterliga byggelement som gör det enkelt och billigt att bygga sitt eget hus. Med dem bygger man riktiga hus på samma sätt som med lego.

 

Kommunikationerna

Varierande idéer:

  • Bussarna går betydligt oftare än idag, men kan vara svårt att få “lönsamhet” så tätt som man skulle önska.
  • Mobilsamåkning á la Tolg
  • Byalaget har en transporttjänst, en alternativ Taxi-rörelse, som även kör varor och som sköter färdtjänst, skolskjutsar o.d. Det är alltid någon som har jour så den som måste åka akut eller en viss tid inte ska oroa sig för att det inte finns någon att samåka med just då. Blir lite dyrare än samåkning, men betydligt billigare än normal taxi.
  • “Kollektivbil” - Byalaget har en bilpool, som har underhållsavtal med Kalvsviks bilverkstad, som i sin tur är ansluten till Folklandet Värend och har tre folklandsanställda till hjälp (Folklandet har ett “bemanningsföretag”).

 

Vi diskuterade också kort vad självkörande bilar skulle kunna betyda, t.ex. att man då enkelt kan få en bil framkörd från bilpoolen. Det skulle bli enklare att leva utan egen bil också på landet.

 

Energiförsörjningen

Många hus - särskilt ladugårdarna och andra ekonomibyggnader - har solceller på taken. Dessa producerar el som går ut på det allmänna kraftledningsnätet. En del hus har fortfarande värmepumpar, men de flesta värmer sina hus med ved- eller träpellets och solfångare. Pelletsen tillverkas vid sågverket. Möjligen finns också några vindkraftverk i socknen.

 

14 april

Möte 5, vårterminen - Lenhovda

 

Britt-Sofi, Ulrich, AnnaLisa och Siv hade funderat närmare på Lenhovda vid seklets mitt. Klicka här för att komma till deras presentation.

 

Nedanstående är min sammanfattning:

 

Lenhovda idag

  • 4 mil från Växjö
  • Cirka 1800 inv (ökar, förmodligen p.g.a. flyktininvandring)
  • LM-skola och förskola. Högstadet finns i Älghult och gymnasium i Åseda.
  • Många företag, bl.a. Elitfönster, Kulturfönster, Lenhovda radiatorfabrik och Schunk (som tillverkar och utvecklar kundanpassade applikationer med konstkolteknik. med grafit i pulverform)
  • Många föreningar, cirka 35 st.
  • Norr om Lenhovda finns ett ganska stort område som är av riksintresse för vindkraft, utpekat av Energimyndigheten.
  • I trakten runt orten finns också flera områden som är attraktiva för turism och friluftsliv.

Läs mer om Lenhovda idag på Lenhovda.nu

 

Lenhovda 2050

Här har alla en grundinkomst, som är förknippad med en viss arbetsinsats. Här produceras energi från vindkraft, solceller och från trä. Traktens skogar ger också råvara till den nya textilindustrin, som framställer lyocell från bl.a. gran. Lyocell kan ge tyger som liknar allt från silke till denim. Det är biologiskt nedbrytbart till 99 %.

 

“Allmänningen” är central i Lenhovda. Den ger arbete åt en stor del av invånarna. Arbete på allmänningen ger grundinkomst. Allmänningen äger bl.a. bostäderna. Alla hus byggs i trä. I alla trädgårdar finns köksland. Här finns några kollektivboenden. De som bor där arbetar också i kollektivet. Folkets hus är ett föreningshus som drivs av allmänningen.

 

Här finns ett vattenbruk (modell Folke Gûnther) där man samodlar fisk, musslor och grönsaker.

 

I Lenhovda är cykel och apostlahästarna de helt dominerande fortskaffningsmedlen. Men hur tar man sig till och från orten? Med tåg på ett kraftigt utbyggt järnvägsnät? Nja, därom var vi inte helt överens. Kan vara orealistiskt dyrt och dessutom för oflexibelt. Kanske snarare mer av snabbussar och självkörande bilar, som går på nuvarande vägnät.

 

28 april

Möte 6, vårterminen - Växjö

 

Pär, Ingemar, Kenneth och Järda skulle förbereda dagens diskussion. Gruppen hade fördelat ämnet på fyra delar: Boende, näringsliv, livsmedel och trafik. Då Kenneth och Järda av olika skäl blivit förhindrade att delta blev det bara tankar om livsmedel och trafik som fick inleda diskussionen.

 

Ingemars tankar om livsmedlen kan du läsa mer om via denna länk.

Pärs funderingar om trafiken finner du om du klickar här.

 

Här några noteringar som jag gjorde:

 

Livsmedlen

Vi diskuterade om vi verkligen måste dra ner kraftigt på köttätandet eller om det går att producera kött klimatsmart, d.v.s. så att nettoutsläppen av växthusgaser blir noll. Om det senare är möjligt - vilket ju hävdats tidigare i cirkeln - så borde det kunna gynna landsbygdsutveckling och biologisk mångfald. Svensk/småländsk kött- och mjölkproduktion skulle kunna få stora konkurrensfördelar. Å andra sidan behöver vi nog åtminstone dra ner importen av kött till ett minimum, inte minst av solidaritet med folk i andra länder som behöver odla mat till sig själva på sin mark. Sverige borde anstränga sig för att bli självförsörjande på livsmedel som går att odla här, och vi bör i huvudsak äta sådan mat.

 

Trafiken

Idag sker 62 % resorna i Växjö med bil, 19 % görs med cykel, 13 % är gångtrafik och endast 6 % av resandet sker med kollektivtrafiken. Bilen släpper inte bara ut CO2, den leder också till andra luftföroreningar, alstrar buller och genererar allvarliga olyckor. Bilarna tar också mycket plats. För varje bil behövs 2-3 platser (70-80m2). I framtidens Växjö domineras gatubilden av gång-, cykel- och kollektivtrafik. Därmed har det frigjorts plats för ny bebyggelse och mer grönytor.

 

Hur kommer vi dit? Bland annat genom att successivt göra det svårare för bilarna att ta sig fram och hitta p-platser. Så har man länge jobbat bland annat i Köpenhamn som blivit en betydande cykelstad. Detta kan kombineras med bilpooler och cykeldepåer i varje stadsdel/kvarter. Utbyggd kollektivtrafik, givetvis. Kanske snabbgående och gena busslinjer dit många cyklar (stöldsäker cykelplats vid busshållplatsen - eller en “länstrafikcykel” som - ingår i bussbiljetten). Godstransporterna är väl samordnade - vilket är på gång redan idag - och sker med miljövänliga fordon. Räppe är en nod i godstrafiken där allt gods till staden tas emot och lastas om.

 

Flygplatsen är nedlagd. Resfria möten via internet har ersatt mycket av det tidigare resandet. Här kom vi in på den planerade höghastighetsjärnvägen som de flesta nog tyckte var kontraproduktiv. Bättre då med extra spår utmed nuvarande stambana.

 

Boendet

Återigen kom vi in på kollektivboende. Vi konstaterade också att behoven av olika typer av boende varierar under livscykeln. Någon nämnde Amish-folket en kristen sekt i USA som skickar ut sina ungdomar 2-3 år i den “andra” världen, d.v.s. den som de flesta andra lever i. Merparten av ungdomarna återvänder “hem” av egen fri vilja.

 

Nästa gång

Blir den 19 maj, kl 18.30 på Sämjan

Vi försöker knyta ihop säcken, diskuterar hur vi lägger upp presentationen vi ska ha på sommarlägret och om och hur vi ska fortsätta.

Läxa för alla: Tänk igenom hur det framtida arbetslivet och produktionen ser ut och fungerar.

 

 

 

Ansvarig för cirkeln är Pål Karlsson, pal.v.karlsson(at)gmail.com (det ska givetvis vara ett @ i stället för (at))

 

 

Välkommen att ta plats!