Omställningscirkel, termin 1 - hösten 2015

 

Vägen till hållbara Värend - termin 1, hösten 2015

Så heter vår cirkel om hur vi kan ställa om vår del av världen så vårt ekologiska fotavtryck inte är större än vad jorden tål och så att alla ändå kan leva ett gott liv.

 

En snabb och genomgripande omställning av samhället och vårt sätt att leva är nödvändig om inte vår planet ska kollapsa. Samtidigt måste i solidaritetens namn alla folk ha rätt till en gott och tryggt liv. Vad kan vi göra här i vår del av världen för att bidra till en sådan omställning? Hur skulle ett samhälle se ut där vi både lever med hög livskvalitet och inom gränserna för vad planeten tål? Hur kommer vi dit? Hur bygger vi det nya ekologiska samhället där alla deltar, har betydelse och lever väl?

 

I cirkeln söker vi svaren på de frågorna. Vi läser, undersöker och gör tillsammans en konkret omställningsplan för vår del av världen - det gamla smålandet Värend. På första träffen bestämmer vi mer i detalj vad vi ska göra och hur ofta vi ska träffas

 

Klicka ....

... här så kan du läsa hur cirkeln är upplagd

... och här så kommer du till en lista med tips på litteratur

 

Första mötet ägde rum den 15 september:

Vi presenterade oss och berättade kortfattat för varandra varför vi kommit och och hur vi ser på frågorna vi ska ta oss an. Ett försök till sammanfattning: Begreppet omställning behöver konkretiseras. Vad innebär det egentligen att bygga det hållbara samhället? Det handlar både om hur vi kan få hela världen att krympa (alltså att minska resursuttag och miljöpåverkan) och om att minska vår egen överkonsumtion. Hur göra detta i ett samhälle som bygger på ständig tillväxt? Det handlar således inte bara om ekologi och vad vi äter. Det handlar även om det ekonomiska systemet som t.ex. gör att banker lägger ner i småorterna - som Smålandsposten rapporterade om idag.

 

Vi bestämde att ses var tredje torsdag under hösten: 8/10, 29/10, 19/11 och 10/12, kl 18.30-20.30 i Lövsalen, Lövsalsgatan 5 på Biskopshagen, söder om Söder.

 

Här kan du läsa hur vi tänker lägga upp de kommande mötena och framför allt vad vi bör göra till nästa gång. På denna sida kommer vi succesivt rapportera vad vi kommer fram till.

 

Andra träffen hade vi den 8 oktober

Temat var: Det globala perspektivet: Problembeskriving och mål.

Vad säger

  • Johan Rockström och hans forskarkollegor?
  • Omställningsrörelsen?
  • Deklarationen om Moder Jords rättigheter?

Vad ska vara planens övergripande mål? Det vill säga: vad säger vi?

 

Som förberedelse hade vi bland annat läst Rockströms artikel “Bounding the Planetary Future. Why We Need a Great Transition” och hans m.fl. forskares åtta punkter inför FN:s klimatmöte i Paris “The Earth Statement”, tittat på filmen "In Transition 2.0", samt läst deklarationen om Moder Jords rättigheter.

 

Noteringar från samtalet.

  • Vårt klot får bara ett enda tillskott utifrån: solenergi. Allt annat finns här redan, vilket gör att vi måste hushålla med dessa resurser. Jordens tillgångar är ändliga, men i ett längre perspektiv är det inte brist på energi.
  • Filmen In Transition 2.0 fokuserar mycket på peak oil - varför kan man undra. Det är väl inte för att oljan kanske tar slut som vi måste ställa om, utan för att vi måste sluta bränna olja och kol med hänsyn till klimatet och jordens balans.
  • Måste vi ändra radikalt på kostvanorna? Måste vi sluta äta kött och mjölkprodukter? Nötkreaturen lär ju vara stora klimatbovar p g a metangasutläppen. Men detta är delvis felaktigt. Kor som betar naturligt gräs bidrar inte till nettoutsläpp av växthusgaser. Det är industrijordbruket med stora djurbesättningar som för utfordras med kraftfoder av soja, o.d. som är problemet. Det svenska - och framför allt småländska boskapsjordbruket är inte klimatfarligt. Det är det industriproducerade köttet vi måste sluta med.
  • Enligt Rockström m.fl. finns nio kritiska planetära gränser, varav fyra redan növerskridits: biosfärintegritet (ung. biologisk mångfald), klimatförändring, biogeokemiska flöden ( kretsloppen av fosfor och kväve) samt förändringar i landsystemen (fr a minskning av skogsarealen).
  • Av alla globala problem är uppvärmningen (klimatförändringen) det absolut mest överhängande.
  • Kenneth har börjat läsa Naomi Kleins nya bok, Det här förändra allt (som nu finns på svenska). Hon hävdar där att vårt ekonomiska system, kapitalismen, måste ersättas av ett annat system om vi ska klara klimatutmaningen. Det krävs en global rörelse underifrån.
  • I vårt nuvarande samhälle är det ett strukturellt tvång att t.ex. åka bil och att konsumera mycket. Det måste till motkrafter mot detta.
  • Kapitalismen bygger på att jorden subventionerar vår ekonomi. I den räknas inte de ekologiska kostnaderna. Det borde sättas pris på miljöförstöringen.
  • Det krävs någon form av rättvis fördelning, vilket måste planeras. Vi måste få en globalt fungerande återanvändning och återvinning, produkter med lång hållbarhet, slutna kretslopp. Att ställa om jordbruket är bland det viktigaste. Ett ekologiskt småskaligt jordbruk där
  • Man brukar prata om att det är tre stora kriser idag, vilka alla börjar på e: ekologisk kris, ekonomisk kris, energikris och emotionell kris. Omställningen måste råda bot på alla fyra.
  • Vi måste minska på lönearbetet. Vi behöver tid till annat om vi ska klara omställningen.
  • En idé som lyftes vara att bilda lokalsamhällen där man skapar en slags gemenskapsekonomi. Kan vara stadsdelsvis i större städer. Kan liknas vid ekobyar.

 

Nästa gång (29/10) är temat "Värend idag - utmaningar och möjligheter". Inför den träffen tar vi reda på en del saker om hur det ser ut och hur vi lever här i Värend:

  • Kerstin försöker få fram fakta om Uppvidinge. Hur lever man av? Vilka resurser finns? Vad produceras? Etc.
  • Pål, Siv och ev. Erik gör motsvarande för Växjö. Pål tar också reda på det som går om energiomsättningen i Värend. Hör bl.a. med Energikontor Sydost.
  • Järda granskar byggsektorn.
  • Lena undersöker om det går att få fram statistik på vad vi egentligen konsumerar.
  • Jesaja tar reda på mer om den emotionella krisen.
  • Britt-Sofi och Ulrich tar sig an jord- och skogsbruket
  • Kenneth tar reda på den skriftserie han nämnde, men inte riktigt kunde komma på vad den heter. Troligen från Prisma eller nått liknande.
  • Övriga kan säkert själva komma på nått som kan vara bra som underlag när vi ska prata om Värends utmaningar och möjligheter. Transporter och resande kan vara en fråga att ta fram fakta om. Regional import och export en annan.

 

Tredje träffen var den 29 oktober

 

Ämnet för dagen: Värend idag.

Var står vi? Hur kom vi hit? Vart är vi på väg (om vi inte ställer om)?

Vi kartlägger utmaningar och möjligheter

 

Vi tittade på fakta om svenskens koldioxidavtryck, räknat på konsumtion. Då räknas även in utsläpp utomlands på det vi importerar, och exporten räknas på samma sätt bort. Källa: Rapporten Global miljöpåverkan och lokala fotavtryck - analys av fyra svenska kommuners totala konsumtion, Cogito och Stockholm Environment Institute, april 2012.

 

Vårt per capita-avtryck ligger på drygt 14 ton CO2-ekvivalenter, och vi bör ner till 2 ton till år 2050 för att nå tvågradersmålet och lite till om vi ska klara 1,5 grader, vilket merparten av forskarna hävdar är säkrast. En minskning med minst 85 % alltså! Boendet (i form av uppvärmning, el- och vattenförbrukning), maten och transporterna står för merparten av avtrycket, ca en fjärdedel vardera.

 

Vi hade inför mötet tagit fram uppgifter om vår matkonsumtion, jord- och skogsbruket i länet, energiförsörjningen, hur vi försörjer oss, m.m. Mycket kortfattat kan sägas att:

 

  • Vi konsumerar allt mer kött, godis och läsk (inkl mineralvatten) sedan 1980, men också mer frukt och grönt sedan. Samtidigt minskar mjölk- och matfettskonsumtionen. Här en länk till mer fakta om detta: http://www.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/Amnesomraden/Statistik,%20fakta/Livsmedel/Statistikrapport2013_4/201304._ikortadrag.htm

 

  • TV-tittande är den utan jämförelse vanligaste fritidssysselsättningen. Föreningslivet är i det närmaste obefintligt bland ungdomar.

 

  • 12-13 procent av kronobergarna använder psykofarmaka.

 

  • Kronoberg är ett skogslän med hög bonitet (markens produktionsförmåga). Skogsmarken (640 000 ha) ägs till allra största delen av privata markägare (bondeskog).

 

  • I länet finns 25 000 ha åker och 8 000 ha betesmark. Den helt dominerande formen av jordbruk är mjölkproduktion och köttproduktion.

 

  • I merparten av kommunerna i Värend arbetar procentuellt fler med tillverkning tillverkning av olika slag, än i riket som helhet. Undantaget är Växjö, där vård och omsorg, handel och utbildning ligger över genomsnittet i landet. Tingsryd sticker ut som en vård- och omsorgskommun. Här finns många vårdhem. I Älmhult är - förstås - en mycket stor andel anställda inom handel.

 

  • Kronoberg har goda förutsättningar att klara uppvärmning och elförsörjning med egna förnyelsebara energikällor. Länet har i stort redan ställt om till förnyelsebara källor när det gäller uppvärmning av bostäder och lokaler. Kommunernas vindkraftsplaner visar att det finns potential att producera betydligt mer vindkraftsel i länet än vad vi totalt konsumerar idag. Problemet när det gäller energin är alltså transporterna och drivmedlen.

 

Vi avslutade mötet med en runda om vad vi ser för styrkor, svagheter, möjligeter och hot när det gäller omställning i Värend. Här några noteringar vad som sades:

 

  • Här finns många engagerade människor som vill omställning. Och många projekt och sociala företag som har med omställning att göra. Växjö kommun är en föregångare.

 

  • Det finns många gröna vågare häromkring.

 

  • Ett tänkbart hot är minskande kollektivtrafik, särskilt på landsbygden. Där kan man inte pendla utan att ha bil.

 

  • Klimatförändringen är i sig ett hot. Men många väljer att inte bry sig. Tänker att “det fixar sig”. Man litar till ny teknik.

 

  • Men samtidigt: Fler börjar vakna. Medvetenheten om att vi inte kan fortsätta som hittills sprider sig äntligen.

 

  • Strukturen i Kronoberg är gynnsam för småbruk av olika slag. Vi bör kunna utveckla ett betydligt mer mångsidigt jordbruk. Det finns en styrka i det småskaliga i allmänhet. Men det är en utmaning att “fånga in det”. Hur få mer av lokal tillverkning, gårdsmejerier, etc.

 

  • Ökat intresse för hållbarhetsfrågorna. Generositet i förhållande till flyktingar. Men det finns också motsatta tendenser som vi bör uppmärksamma. Fler vill satsa på krigsmakten, att vi ska gå med i Nato, etc.

 

  • Sjöarna är en tillgång. Fisket borde kunna utvecklas.

 

  • Pendlingen borde minska. Men hur? Fast å andra sidan: Pendling med tåg och buss behöver inte vara postivt. Bra kollektivtrafik gör att vi får en större arbetsmarknad utan att behöva flytta.

 

  • Glasbruken går bra nu igen.

 

  • En utmaning är att få det att fungera mellan stad och land. En styrka är naturen, vi har nära till den. Det gäller dock att se till att den behåller sin attraktivitet. Skogsbruket är ett hot mot detta.

 

  • Det finns potential för mer cykling.

 

  • Vi har mycket småhus. Kanske kan byggas om så att fler kan bo i dagens småhusområden så småningom.

 

  • Det tillverkas mycket i länet. Vi är integrerade i världen via den. Det finns en mycket positiv entreprenörsanda (Gnosjöanda). “Den småländska klurigheten”.

 

Här några länkar till material som presenterades:

 

Fjärde träffen ägde rum 19 november

 

Vi visionerade om hur Värend och livet här ser ut 2050, när klimat- och miljöproblemen är lösta.

 

Vi började med att Pål läste upp Lasse Bergs 20 vägar till det goda livet ur hans bok, Ut ur Kalahari - Drömmen om det goda livet.

 

Därefter presenterade Britt-Sofi hennes och Ulrichs tankar om Värend 2050 som visades på vita duken och som du når om du klickar här. Utifrån denna löpte sedan diskussionen fritt, och avslutades med att Ingemar läste upp sin dröm om det framtida samhället.

 

Här några axplock från samtalet:

 

  • Antalet bilar har minskat drastiskt. Effektiv kollektivtrafik, som kombinerar person- och godstransporter, kombineras i småorterna med förarlösa eldrivna bilar och elcyklar.

 

  • Vid kommunikationsnoderna i de mindre orterna och i stadsdelar finns byahus eller kvarterslokaler, där man hämtar de livsmedel man beställt via internet, där man kan hyra/låna verktyg och maskiner, och där det kan finnas “gör det själv-verkstäder”, föreningslokaler, trevliga samlingslokaler samt fik. Intill finns det också kommunala cyklar och biluthyrning/bilpooler.

 

  • Växjö är en mer blandad stad. Bostäder, butiker och annan service, arbetsplatser ligger inte åtskilda utan blandas i samma kvarter. Kvartersbutiker, kvartersbagerier, kvartersverkstäder, etc gör att det är nära till det mesta.

 

  • Ekonomin är till stor del en delandeekonomi, d.v.s. vi äger inte så mycket individuellt som idag. Vi hyr och lånar istället.

 

  • Marknader finns, men hela ekonomin är inte en enda stor marknadsekonomi där allt är varor. Allmänningen (det man utan kostnad har tillgång till) är istället mer omfattande. Här ingår - förutom det vi redan har idag såsom vård och undervisning) - t.ex. transporter av personer och gods, fordon (tåg, buss, bil, elcykel mm), byahus eller motsvarande, kultur av olika slag

 

  • Basinkomst är införd. Vi diskuterade om basinkomsten (eller medborgarlön) ska vara förknippad med att man fullgör någon form av samhällstjänst, som kan omfatta allt det som behöver arbetas med för att tillgodose basbehoven i samhället. En lärare fullgör i så fall samhällstjänst, liksom den som producerar mat, kläder och transporttjänster.

 

  • En stor del av ekonomin är också demokratiskt planerad, och därmed också på detta sätt utanför marknadsekonomin. Vi producerar för behov inte för att förmera kapitalet.

 

  • Livsmedelsproduktionen och jordbruket har förändrats drastiskt. Smågårdar med grönsaksodling och i kombination med småskalig djurhållning dominerar. Ett exempel - som vi tittade på en stund - visas i filmen BBC-dokumentären Farm for the future om en skogsträdgård i Devon, Storbritannien som avkastar dubbelt så mycket skörd som konventionellt jordbruk. Biokol har stor betydelse som jordförbättrare och kolsänka.

 

  • Det lokala jord- och skogsbruket producerar också råvaror för kläder och tyger (ull, cellulosafiber, hampa och lin)

 

  • Vår “individualitetskultur” har förbytts i en “gemenskapskultur”, där alla är med i samhällsbygget - tillsammans. Alla behövs.

 

  • Vi hade lite olika syn på om vi behöver arbeta mer eller mindre. Kan bero på hur vi definierar arbete. Ny teknik kan göra mycket arbete automatiskt. Och vi måste ju minska antalet prylar. Å andra sidan kanske vi måste räkna med mer muskelarbete om vi ska komma bort från oljesamhället. Å tredje sidan kräver en mer demokratisk samhällsform - demokratiskt planerad produktion - att folk har mer tid till att delta i samhällsdebatten och beslutsfattandet.

 

  • Det finns fler varianter av boende, olika mer eller mindre kollektiva former.

 

På Nobeldagen hade vi femte och sista träffen - för i höst

 

Strategin för att komma från dagens situation till visionen var ämnet för samtalet. Pål presenterade en idé om vägen till det hållbara Värend. Eller snarare vägarna, som alla leder till samma mål. Vårt nuvarande ekonomiska system där produktionen är inriktad på att skapa bytesvärden, måste ändras till ett som är inriktat på bruksvärden. Allmänningen - den gemensamma sektor - måste successivt ta över allt mer av marknaden. En av vägarna/strategierna kan vara att bygga en parallell ekonom,"Folklandet Värend", med "egna" kooperativa/sociala företag (butiker, odlare, en folkbank, ett allmännyttigt bostadsföretag som bygger billiga bostäder, m.m.). Ekomomin byggs upp genom att "medborgarskapet" kostar ett par procent av taxerad bruttinkomst. I de företag som ingår i folklandet jobbar man högst 30 tim i veckan med en lön som ligger i nivå med medelinkomsten i den gamla - allt mer obsoleta - ekonomin, om man räknar in att man som medborgare i foklandet också har rejäl rabatt på allt som säljs i folklandets butiker och tillverkas i dess företag.Tanken är ju också att omställningsmedborgarna ska leva gott mer mindre konsumtion. Läs mer om idén i det diskussionsunderlag som skickades ut inför mötet, Hållbara Värend - en summering i punktform inför sista träffen, plus en idé att diskutera.

 

Diskussionen blev inspirerad och inspirerande. Vi konstaterade att det i Växjö och Värend finns många grupper och initiativ som kan ses som frön till det som skulle kunna växa till en betydligt större folkrörelse för omställning och till något liknande "Folklandet Värend". Första steget kan vara att samla så många som möjligt av dessa grupper och tillsammans bygga en plattform, och kanske en gemensam vision.

 

De första två tre träffarna av cirkeln i vår ägnas åt att förbereda en kontaktträff för detta blivande omställningsnätverk. Ett första mål bör sedan vara att anordna ett "Värends framtidsforum" liknande "World Social Forum" fast i mindre skala. Det bör gå av stapeln senast i oktober 2016, tyckte vi.

 

De tre första cirkelträffarna för våren bokades: 21/1, 11/2 och 3/3. Alla äger rum i Lövsalen, på Lövsalsgatan 5, kl 18.30.

 

Ansvarig för cirkeln är Pål Karlsson, pal.v.karlsson(at)gmail.com (det ska givetvis vara ett @ i stället för (at))

 

Välkommen att ta plats!