När drömmen om Amerika skingras 2/2

av Bertil Carlman · Publicerat 24 februari, 2026 · Uppdaterat 25 februari, 2026

Den ‘amerikanska drömmen’ håller alltså på att skingras. Frågan är om det kommer att resultera i en explosion eller implosion. Helst bör det ske genom en «pyspunka».

Kriget i Ukraina är ett mycket lämpligt exempel på vad ’pyspunka’ är. Officiella media i Europa talar nästan varje dag om «Rysslands fullskaliga krig i Ukraina». Men det är en av de lögner som vi europeiska medborgare dagligen matas med. Ett fullskaligt krig hade snabbt kunnat bli en explosion med hemska konsekvenser – ett tredje världskrig. Den militära termen för kriget är utnötningskrig (Attrition warfare), en form av ’pyspunka’ som har fungerat bra. USA har förlorat både ekonomiska resurser, militär utrustning och rykte som hegemon. De europeiska vasallerna har fått ’pysa’ ännu mer.

I kampen för fred på jorden är det kvarvarande imperiet, USA-imperialismen, det största hindret. Förståelsen av att det är så sprider sig mer och mer, även i USA och dess lydstater. Ingen kan missförstå den nuvarande imperiebossen, när han likt ett grinigt barn säger, att eftersom han inte fick fredspriset, så tänker han inte längre lika mycket på fred. Tidigare bossar har inte uttryckt sig så, men deras handlingar har varit i stort sett desamma. Handlingarna är ännu tydligare, krigsmolnen i Västasien kan mycket väl resultera i en fasansfull explosion. Vi kan bara hoppas på en pyspunka, och från den trilaterala gruppens sida (Iran, Kina och Ryssland), gör man ett beundransvärt arbete för att det skall bli så. Vissa välvilliga analytiker, t.ex. John Helmer, förstår inte detta utan tror tvärtom, att det är den trilaterala gruppen som är papperstigern (1).

Hur bedrivs då kampen mot USA-imperialismen och för fred på jorden? Både ’Drömmen om Amerika’ och ’Den amerikanska drömmen’ är på väg mot graven. Kvar finns en alltmer splittrad MAGA-dröm.

Eftersom Imperiet nu givit sig på även sina vasaller, så törs dessa komma med lite kritik mot bossen, även om kritiken skulle kunna uppfattas negativt. Den 19.1 kunde man i ett svenskt nyhetsinslag se och höra, hur sentida utvandrare från Mexiko kommit tillbaka till sitt hemland; mer eller mindre frivilligt. De intervjuade gav definitivt inte intryck av att de tänkte återvända till USA, även om en av dem naturligtvis längtade efter sina barn.

Uppsägningen av mängder av internationella avtal, inklusive de som fastställts i FN, är andra händelser som bidragit till försvagningen av imperiet, eftersom det mer eller mindre tvingat fram olika former av sammanslutningar i det Globala Syd som skydd, till exempel BRICS+ och SCO. Dessa resultat av skyddsreaktioner uppfattas av imperiet som ett hot. Och det är det naturligtvis. Det pekar nämligen på en försvagning i imperiet, och sådan försvagning, en form av pyspunka, minskar förmågan att som imperium köra vidare. Gång på gång kommer nya händelser som visar hur pyspunkan utvecklas: Epsteinhändelsen är en viktig sådan, för den väcker stort intresse och avsky i mycket vida globala kretsar, och får konsekvenser långt utanför USA, som till exempel i Storbritannien och Norge.

Världens länder vill ha stabilitet och förutsägbarhet – det döende imperiet har inget av detta att erbjuda, idag är det tvärtom. Det är trots att ingen annan makt har hotat USA-imperiet. Världens företagare vill också ha stabilitet och förutsägbarhet; utom de som lever på krig. Kraven på stabilitet och förutsägbarhet beror på att världens länder och världens företagare vill kunna utvecklas. Den form av kapitalism som USA valt att slå in på, klarar knappt av att rulla vidare. Underhåll av infrastruktur fungerar inte. Ingen satsning på bättre miljö fungerar. Då gäller det för Imperiet att satsa på forntiden, den forntid som en gång var framtid: Tullar, «clean, beautiful coal» och olja «Drill baby, drill!» Både statschefer och företagare i vasallstaterna känner sig helt enkelt tvingade att söka få hjälp med överlevnad. De drar österut.

Drömmen om Amerika byggde på att USA kunde erbjuda något som var bättre, egen mark att odla för fattigbönder, trosfrihet för förföljda religiösa grupper, till exempel. Samma dröm hade sydeuropéer som kom till Sverige på 1960-talet, då industriexpansionen var stark och bristen på arbetskraft var stor. På 1970-talet kom invandrare från Chile, Vietnam och Iran. Men de var flyktinginvandrare, de flydde krig och konflikter som skapats med nödvändig ’hjälp’ av drömlandet ’Amerika’ vars utveckling till USA-imperialist blivit allt tydligare.

Så ändras något på den globala arenan. I ett samtal med professor Glenn Diesen, säger professor Richard Wolf att det som hände var att «Kina ändrar på allt.» Han, liksom professor Diesen säger också «Om de kunde göra det, varför kan inte vi?» De resonerar sedan om hur bland annat EU skall kunna ta sig ut ur den kris, som unionen själv skapat genom sin underkastelse under USA-imperiet (2). Liknande tankar framförs av 33 författare i boken med just namnet ’Kina ändrar på allt’ (3).

Professor Wolf menar också att den stora ändringen ägde rum ungefär 2013, när Kina lanserade BRI. I Kina självt hände mycket då. I mars det året valdes Xi Jinping till president. Deng Xiaoping-eran kan sägas vara slut. Från att mycket effektivt ha utvecklat landet utan att göra stort väsen, framträdde Kina nu tydligt, som ett av jordens mäktigaste länder. Vid omröstningen i FN – februari 2011 – om sanktioner mot Libyen röstade Kina för. Vid omröstningen om ’no fly Zone’ och militärt ingripande – mars 2011 – valde Kina, precis som Ryssland att avstå. Två år senare upphörde Kina med att «arbeta i skuggorna».

Ungefär samtidigt med att Kina startade sitt BRI-program, lanserade President Obama USA:s nya utrikespolitiska linje i vilken «Pivot to East Asia» var en viktig del. Lanseringen hängde klart samman med att det ur skuggorna framträdande Kina uppfattades som ett hot. På G7-ländernas möte i Storbritannien 2021 presenterade president Biden USA:s B3W (4) Syftet var att övertrumfa BRI. Överraskningen blev därför stor i framför allt USA, när Kinas utrikesminister Wang Yi sa att «Kina är öppet för USA:s deltagande i ’Belt and Road-initiativet’ och ’Global Development Initiative’. Vi är också redo att överväga att samordna med USA:s Build Back Better World-initiativ, för att tillhandahålla mer högkvalitativa kollektiva varor till världen» (5). Kinas ständiga förslag om «samarbete mellan världens två största ekonomier» visar på styrka och självförtroende, egenskaper som fick blomma ut när ’Xi-eran’ började. Kina fortsätter med denna politik Det är en del av ‘pålitligheten och stabiliteten’. (6)

I USA-imperiet med vasaller ökade frustrationen och ilskan, ja även hatet mot Kina, just på grund av att Kinas styrka och självförtroende var så uppenbara för hela världen, och utgjorde ett hot mot den globala position som de, med USA i spetsen, skapat i FN, IMF, WTO och andra organisationer, till exempel «cirkusen» WEF, efter andra världskrigets slut. (Även på en cirkus kan föreställningen vara av stort intresse.) Den unipolära världsordning som fanns antogs kunna fortsätta mycket länge (7).

Frustrationen och ilskan, i kombination med att USA-imperialismen mer och mer tappat greppet, har gjort att olika presidenter i USA försökt och försöker överge dem, för att i stället skapa andra. President Joe Bidens The Summit for Democracy var ett steg i den riktningen. President Donald Trump’s Board of Peace är ett ännu tydligare steg. Den geopolitiska analytikern Ben Norton säger bland annat «Donald Trump-administrationen för ett krig mot alla multilaterala institutioner och internationell rätt i sig. Han drog tillbaka USA från de flesta globala organisationer och skapade ett ’Board of Peace’ som ett alternativ till FN som helt kontrolleras av USA» (8).

Det är så tydligt att en del analytiker, som Yanis Varoufakis, tror att det kan innebära slutet för FN (9).

Jag ser det inte bara som farligt. Jag tror att framtidens historiker kommer att minnas den 17 november 2025 när säkerhetsrådets resolution 2803 godkände ’Board of Peace’ och Donald Trump som dess ägare och ordförande. Det godkännandet från säkerhetsrådet tror jag kommer att gå till historien som slutet för FN. I huvudsak avskaffade FN sig självt genom den resolutionen.

Yanis V. verkar tro, att det döende Imperiet under Trump’s ledning skall vara starkare än alla de befintliga motkrafter som främst leds av Ryssland och Kina. Han verkar inte tro på, att dessa två länders metodiska arbete med ’pyspunka’ kommer att fungera. De anföranden som statscheferna i Kanada, USA och Ukraina presenterade i Davosmötet nyligen (10), väckte naturligtvis mycket större intresse hos oss i väst, jämfört med det anförande som hölls av Kinas vice-premiärminister (11). Det senare ansågs inte innehålla några nyheter – det var förutsägbart.

Det är ett stort nöje att delta i det vackra Davos för World Economic Forums årsmöte under temat ’En anda av dialog’. Det är lägligt att vi lyssnar på varandra, lär av varandra och skapar starkare förtroende hos varandra.

År 2017, inför motreaktionen mot globaliseringen, gav president Xi Jinping ett skarpt svar på frågorna: Vad har gått fel i världen, och vad bör vi göra åt det här i Davos? Som han påpekade är det helt enkelt inte möjligt att kanalisera vattnet i havet tillbaka till isolerade sjöar och bäckar. Det strider mot den historiska trenden.

Hans viktiga tal gav mycket upplysning och gav världen lite solsken, som World Economic Forum beskrev det. År 2021 föreslog president Xi att vi skulle låta multilateralismens fackla lysa upp mänsklighetens väg framåt.

Just nu accelererar en omvandling som inte skådats på ett sekel över hela världen. Ökande unilateralism och protektionism, förvärrad av effekterna av regionala konflikter och geopolitik, medför nya förändringar i den globala ekonomiska och handelsmässiga ordningen. I synnerhet har tull- och handelskrig sedan förra året orsakat betydande chocker för världsekonomin, allvarligast för multilateralism och frihandel.

Som svar på världens förändringar och tidens dynamik har president Xi lagt fram ett globalt utvecklingsinitiativ, ett globalt säkerhetsinitiativ, ett globalt civilisationsinitiativ och, förra året, ett globalt styrelseinitiativ. Vi upprätthåller konsensus och solidaritet, och samarbete framför splittring och konfrontation, och tillhandahåller Kinas lösningar på världens gemensamma problem.

Rätt tillvägagångssätt bör vara, och kan bara vara, att hitta lösningar tillsammans genom dialog och styra den ekonomiska globaliseringen i rätt riktning. Kina förespråkar en allmänt gynnsam och inkluderande ekonomisk globalisering. Vi är fast beslutna att bygga broar, inte murar. Vi kommer att starkt stödja liberalisering och underlättande av handel och investeringar och fortsätta att dela utvecklingsmöjligheter med världen. Vi kommer att arbeta med alla parter för att skapa en ljus framtid av välstånd och utveckling, där varje land och varje samhälle delar på utvecklingens vinster. För det andra bör vi starkt skydda multilateralismen och göra den internationella ekonomiska och handelsmässiga ordningen mer rättvis och skälig.

Det multilaterala handelssystemet står nu inför de allvarligaste utmaningarna på flera år. Vissa länders unilaterala handlingar och handelsavtal bryter tydligt mot WTO:s grundläggande principer och regler och påverkar allvarligt den globala ekonomiska och handelsmässiga ordningen. Som president Xi Jinping noterade måste vi i svåra tider upprätthålla vårt ursprungliga åtagande till fredlig samexistens och stärka vårt förtroende för win-win-samarbete. Multilateralism är rätt sätt att hålla den internationella ordningen stabil, och främja mänsklighetens utveckling och framsteg. Reglerna måste gälla lika för alla. En handfull länder bör inte åtnjuta privilegier baserade på deras styrka och världen får inte återgå till djungelns lagar där de starka mobbar de svaga. Varje land har rätt att försvara sina legitima rättigheter och intressen. Sedan Kina gick med i WTO har landet strikt följt organisationens regler, uppriktigt uppfyllt sina åtaganden och vidtagit frivilliga åtgärder för att bidra mer. Förra året meddelade landet högtidligt, att det inte kommer att söka ny special- och differentierad behandling i nuvarande och framtida förhandlingar inom WTO.

Kina kommer att fortsätta att bestämt upprätthålla det WTO-centrerade, regelbaserade multilaterala handelssystemet och starkt stödja reformerna av multilaterala institutioner, inklusive WTO och IMF, i syfte att stärka det multilaterala handelssystemets auktoritet, effektivitet och inkludering samt öka representationen av det globala syd och utvecklingsländerna. Kina är glad över att se att länder når handelsavtal som är ömsesidigt fördelaktiga, men dessa avtal bör följa WTO:s regler och inte undergräva tredje parts intressen.

Kina har åtagit sig att främja gemensamt välstånd med sina handelspartner genom sin egen utveckling, och att göra kakan större för en global ekonomi och handel. Vi strävar aldrig efter handelsöverskott. Förutom att vara världens fabrik hoppas vi också på att kunna vara världens marknad. Men i många fall när Kina vill köpa, vill andra inte sälja. Handelsfrågor blir ofta säkerhetshinder. Å andra sidan står tjänstesektorn nu för två tredjedelar av den globala BNP. Kina har haft ett stort underskott i sin tjänstehandel på lång sikt, men det känner sig aldrig utnyttjat. Vi kommer att ge vår superstora marknad fullt spelrum, öka våra ansträngningar för att utöka importen, och stärka det industriella samarbetet så att länder bättre kan ta del av Kinas möjligheter. För det fjärde bör vi upprätthålla ömsesidig respekt och jämlika samråd samt hantera meningsskiljaktigheter och lösa problem genom dialog.

Det He Lifeng säger, kan med ett mindre försiktigt ordval sammanfattas enkelt. Det globala kapitalistiska systemet är i kris. (Capitalist Hegemony Is DOOMED.) USA-imperialismen försöker desperat, att med alla tänkbara medel som skamgrepp och avtalsbrott – ja även krig – behålla sin position. Därför erbjuder Kina all den hjälp landet kan ge för att stabilisera världsläget, så att världens länder, oavsett styrelseskick, religion, typ av ekonomi eller annan kulturell skillnad, tillsammans kan rida ut den allvarliga storm som det döende imperiet har skapat. Kinas fyra globala globala initiativ är erbjudanden som skall komplettera eller utveckla olika internationella institutioner som t.ex. FN, WTO ja till och med WEF – inte ersätta dem. Och eftersom He Lifeng är en erfaren diplomat, uttrycker han sig inte så utan med ett för alla mötesdeltagare acceptabelt ordval. Om man tänker efter så förstår man, att hans tal också utgår från Kinas förklaring av den röst man gav resolution 2803 i FN (12). Förklaringen innehåller också en tydlig varning.

«Om de kunde göra det, varför kan inte vi?» frågar sig Richard Wolf i samtalet med Glenn Diesen (2). ’De’ syftar på Kina, som det tog mer än hundra år av kamp, framgångar såväl som bakslag, innan dagens «stabila och förutsägbara stat» utformades. Men vilka är ’vi’? Det kommer naturligtvis att visa sig någon gång i framtiden. I detta ’vi’ kommer dagens europeiska politikerkast inte att ingå. Den har alltmer visat sig vara inte bara dålig för Europas folk, den har varit och är förödande. I så utvecklade länder som vasallstaterna i Europa, måste ett kommande statsbygge innebära statlig kontroll över banker, infrastruktur, utbildning, information, och rättsväsende. De nya statsledningarna måste söka olika former av närmare kontakter med de olika organisationer som växer och utvecklas på den globala arenan, som till exempel BRICS+. För att det skall kunna ske så måste det rådande politiska dödläget i vasallstaterna brytas.

Det tryck som nu den nya världsordningens aktörer, främst Ryssland och Kina, med stor skicklighet sätter på det döende imperiet, kan förhoppningsvis äntligen neutralisera det största hindret för fred på jorden – USA-imperialismen. Skickligheten är stor men också svår. Kritik från progressiva krafter går ofta ut på att de som har förmågan, framför allt Kina och Ryssland, ger efter för mycket och inte visar sin egen motståndsförmåga tydligt, till exempel i vad som nyligen hände i Venezuela. Dessa kritiker brister i eftertanke, och de vill ha mer «actions» utan att inse vilka katastrofala följder de kan få. Nyligen framkom till exempel uppgifter, som om de stämmer ytterligare pekar på den ytterst svåra balansgången mellan pyspunka och en förödande explosion. I ett samtal på RT-programmet ‘Sanchez Effect’ säger förre ledaren för det ‘Revolutionära Gardet’ i Iran, Hussein Kanani, att även Saudi-Arabien har kärnvapen och att «USA spelar ’game of chicken’», men att Irans strategi «ligger tio steg före» (13).

Ovanpå alla dessa militärpolitiska manövrar, taktiska såväl som strategiska, kommer alltså frågan om moral upp med större kraft. Under den så kallade covidpandemin fick arbetarklassen i väst tydligt se att regler som gäller för den, är bara för den och inte för politikerkasten. Det är mycket väldokumenterat, precis lika väldokumenterat som att ursäkterna som levererades inte är vatten värda. Den svenska regeringen klarade sig något bättre i detta avslöjande, men inte mer än något. När det kommer till kritan hänvisar dessa nämligen, oavsett vilka partier som leder den, alltid till «de gemensamma besluten i EU». Där gäller den reaktionära globalismen och «europeiska värderingar», värderingar som inte är närmare förklarade men klart går ut på att avskaffa de olika kulturella strukturer som finns i de olika medlemsländerna, inklusive religiösa. «Europeiska värderingar» är tydligt nihilistiska. ’Epteinaffären’ belyser detta med kraft. Rysslands utrikesminister S. Lavrov uttrycker det väl när han i en intervju nyligen sa «Varje normal människa vet att detta är fullständigt sanslöst och ren satanism» (14). Många av oss äldre, som gick i skolan i Europas mer protestantisk inriktade länder, bör känna till Martin Luthers psalm, som på originalspråk heter «Ein feste Burg ist unser Gott». De svenskar som emigrerade till USA var naturligtvis väl bekanta med denna psalm. Så här lyder första versen i den senaste svenska översättningen:

Vår Gud är oss en väldig borg,

han är vårt vapen trygga.

På honom i all nöd och sorg

vårt hopp vi vilje bygga.

Mörkrets förste stiger ned,

hotande och vred,

han rustar sig förvisst

med våld och argan list.

Likväl vi oss ej frukte.

Även för icke-religiösa människor är texten lika klar som Lavrovs. «Mörkrets förste» är den samme som satan, djävulen eller vad han nu kallas. Om vi sätter ett mer profant namn på honom, så är det USA-imperialismen. J. Epstein var endast en mindre djävul, som likt de europeiska vasallstaterna tjänade det döende imperiet. Precis som Epstein fick böta med sitt liv, när han inte längre ansågs nyttig, precis på samma sätt ser nu regeringarna i vasallstaterna att de riskerar att straffas.

Vad skall då vanligt folk sätta sitt hopp till? I många länder, framförallt muslimska och kristna, sätter många sitt hopp till en gud. Men det räcker inte. Meningarna om vad denne gud är och vill, splittrar ofta kampen. Vi måste förlita oss på att kunna definiera det arbetande folkets mer akuta gemensamma intressen och kämpa för dem. Det innebär att fortsätta med att avslöja alla de lögner vi ständigt utsätts för, både nationella och internationella. Vi måste också fortsätta med att visa upp den ljusnande framtid som växer utanför de ’mörkrets boningar’ som «Mörkrets förste» skapat hos oss i vasallstaterna. Denne förste eller furste om man så vill, har dessbättre ett allt svagare grepp om sitt viktigaste vapen: monopolet på information. Glimtar av ljus tränger därför igenom även i de hårt styrda Public Service-organen.

«Världen förändras nu snabbt, och mitt i osäkerheten försöker alltså [det kinesiska] kommunistpartiet framstå som en mer förutsägbar och pålitlig partner. För här fattas inga spontana känslostyrda beslut» säger TV-reportern. «Kina kan ta tillfället i akt och förbättra kommunikationen med europeiska länder, och skapa en bättre världsordning som ersätter den med USA» säger en intervjuad man i Peking.

(1). John Helmer: Diplomacy as Theater: Why U.S.–Russia Talks Change Nothing.

(2). Richard Wolff: China Won the Economic War & the West Fragments.

(3). China Changes Everything – Sara Flounders, Jacqueline Luqman, Gerald Horne…..

(4). FACT SHEET: President Biden and G7 Leaders Launch Build Back Better World (B3W) Partnership | The White House.

(5). China Opens Door to B3W Cooperation – The China-Global South Project.

(6). China says ready to work with U.S. to advance cooperation – CGTN.

(7). End of history – Wikipedia.

(8). The USA’s crazy plan to destroy the UN and international law.

(9). “Yanis Varoufakis: The Imperial ‘Board of Peace’ & End of the United Nations” – The Duran.

(10). Davos 2026: Special address by Mark Carney, PM of Canada | World Economic Forum.

Davos 2026: Special Address by US President Donald J Trump | World Economic Forum.

Davos 2025: Speech by Volodymyr Zelenskyy, Ukraine President | World Economic Forum.