Är det verkligen fler jobb vi vill ha?                                       23 nov

Ett samtal om arbetets mål och mening. Hög arbetslöshet samtidigt som många arbetande knäcks av stress och högt tempo. Krav på ökad tillväxt i en ekonomi som redan sprängt gränserna för vad naturen tål. Finns det en annan och förnuftigare väg? En väg där arbetet inte bara är en fråga om försörjning, utan också om att bygga ett mänskligare och hållbart samhälle. Pål Karlsson inleder. Samarrangemang med Folket i Bild/Kulturfront och ABF.

Påls stolpar till inledningen når du här, och bilderna han visade här.

Referat

Ett 25-tal personer lyssnade på Påls halvtimmeslånga inledning. Han hade tre infallsvinklar: ett samhällsekonomiskt, ett ekologiskt och ett idéologiskt/idéhistoriskt.

Arbetslösheten stiger och ekonomin stagnerar långsiktigt

Det är en långsiktig och obönhörlig trend att arbetslösheten stiger. Sedan mitten av 1970-talet har den fyrdubblats i Sverige. Detta har många saker bl.a. robotisering och datorisering, som drabbar inte bara industrin utan även handel, postväsende, transporter (förarlösa bilar) och sjukvård (operationer som utförs av robotar). Givetvis är även utflyttningen till låglöneländer en bov i dramat. Pål berättade också att alltfler kända ekonomer nu börjar erkänna det att normaltillstånder i den moderna kapitalistiska ekonomin är stagnation, där spekulation i finanspapper ersätter investeringar. Detta leder i sin tur till en bubbelekonomi.

Kurvorna måste vända nedåt

Skulle alla jordens invånare leva på svensk medelnivå skulle det behövas 3,5 jordklot. Detta håller inte. Den heliga tillväxten måste ifrågasättas - vilket också gjordes under diskussionen.  Vi måste producera och konsumera rejält mycket mindre än idag om inte jorden ska "tippa över". Vi måste med andra ord ställa om arbetslivet, ja hela levnadssättet. Och det snabbt. Kurvorna måste börja vända nu. Vi har bara några få decennier på oss.  Vi måste med Bolivias president Evo Morales ord övergå från att hela tiden leva “bättre” till att leva gott. Det vill säga satsa på livskvalitet.

Arbetet och det goda livet

Fram till 1700-talet sågs med förakt på arbete och de arbetande. Idealet var den sysslolöse aristokraten. Upplysningen med filosofer som Adam Smith och Denis Diderot "upptäckte" arbetet och hyllade nyttan som arbetet skapade. Idealet blev nu den strävsamma borgaren. Socialismen och arbetarrörelsen har haft en dubbelbottnad syn på arbete. Kravet "Arbete åt alla" har stått mot uppfattningen att lönearbetet som sådant måste avskaffas. Så hävdade t.ex. Paul Lafargue redan 1883 rätten till lättja som en förutsättning för konsten och det goda livet. Något som även arbetarna har rätt till. Filosofen Betrand Russel skrev på 1930-talet en essä med titeln Till sysslolöshetens lov där han hävdade att “tron på arbetets dygd kommer mycken skada åstad i det moderna samhället ... vägen till lycka och välstånd ligger i en organiserad inskränkning av arbetet”. En svensk arbetarförfattare som utmärkte sig i synen på arbetet var Folke Fridell från Lagan i nuvarande Ljungby kommun. I en programförklaring skrev han: “Människovärdet nå vi endast den gång vi slippa sälja vår arbetskraft.” År 1948 gav Fridell ut boken Syndfull skapelse om arbetaren Konrad som utan lov tar sig en skapelsevecka.

Påls slutsatser

• Vi kan inte nå full sysselsättning med ”business as usual”

• Vi kan inte klara den ekologiska krisen med ”business as usual”

• Vi måste alltså ställa om! Snabbt och genomgripande

• Vi måste bortom kapitalismen. (under andra världskriget ställde USA om sin produktionsapparat på ett halvår - en “socialistisk” ekonomi i den meningen att man producerade för behov inte för vinst, fast på ett sådant sätt att krigsindustrin tjänade stora pengar, men det var via staten)

• Vi måste få mer tid till arbete som inte är jobb.

Enligt Wikipedia är arbete en mänsklig verksamhet som genererar ekonomiskt värde i form av varor eller tjänster. Alltså: När Rut mot betalning städar hos någon annan så är det arbete. Men när hon städar hemma hos sig själv är det inte arbete. Pål föreslog istället denna definition: "Arbete är en kreativ verksamhet som skapar nyttor, bruksvaror, skönhet och som bidrar till individens och samhällets utveckling." Han avslutade: Arbete skapas inte. Arbete skapar.

Fika och engagerat samtal

Efter inledningen försåg sig åhörarna med superbt ekologiskt fika bestående av hembakat bröd och blåbärspaj med vaniljsås.  Tack Kenneth och Stig. Runt fikaborden diskuterades det flitigt:

• Är det verkligen fler jobb vi vill ha? Är det verkligen bara jobb vi vill ha?

• Vad är det egentligen vi vill ha? Hur ser det samhälle där vi har mer tid för arbete som inte är jobb?

• Hur kommer vi dit? Vilken politik borde föras? Vad kan vi medborgare göra?

Därefter samlades vi återigen i föreläsningssalen, där en engagerad diskussion fortsatte, gott och väl en timme till. Innan vi skingrades konstaterades att det här samtalet måste få en fortsättning.

Att läsa

Några böcker som Pål refererade till

- Paul Lafargue, Rätten till lättja, Symposion/Fri press 1989 (originalet från 1883)

- Bertrand Russel, Till sysslolöshetens lov, Tidevarvet nr 7 och 8 1934

- Arne Helldén, Traktat om folket, Plebs 1975

- Arne Helldén, Arbete - ur arbetets idéhistoria, Gidlunds 1979

- Arne Helldén, Maskinerna och lycken - ur industrisamhällets idéhistoria, Ordfront 1986

- Jan Ewert Strömbäck, Folke Fridell och arbetets ofrihet, h:ström - Text & Kultur, 2013

- Folke Fridell, Syndfull skapelse, En bok för alla från Litteraturfrämjandet, 1977 (originalet från 1948)