USAID och NGO:er för narrativ kontroll, krig och smutskastning av kritiker
President Trumps beslut att skära ned på USAID:s anslag avslöjade i vilken utsträckning den amerikanska regeringen har finansierat medier, protester och andra sätt att kapa civilsamhället runt om i världen. I Ukraina hade USAID en nyckelroll i störtandet av president Janukovitsj 2014 och har sedan dess finansierat 85-90% av ukrainska medier för att säkerställa narrativkontroll.
Georgiens premiärminister har också varnat om att västerländska ”icke-statliga organisationer” (NGO:er) har aktiverats för att störta regeringen och omvandla Georgien till en andra front mot Ryssland. Det finns också överväldigande bevis för att den amerikanska regeringen sedan 1980-talet har etablerat ”NGO:er” som finansieras av den amerikanska regeringen, bemannas med personer med koppling till den amerikanska underrättelsetjänsten och som driver USA:s geopolitiska intressen under täckmanteln att främja demokrati och mänskliga rättigheter. En av dessa ”NGO:er” är National Endowment for Democracy (NED) som inrättades av Reagan för att ta över en del av CIA:s uppgifter. Dessa organisationer är instrument för USA att styra andra länders samhällen och genomföra regimskiften när så krävs.
Undergräva demokratin och fortsätta kriget
När Zelenskyj vann en jordskredsseger i presidentvalet 2019 på en fredsplattform aktiverade USA sina NGO:er för att få Zelenskyj att backa och överge sitt fredsmandat. Zelenskyj hade vunnit 73% av rösterna genom att lova att inleda samtal med Donbas, sluta fred med Ryssland och genomföra fredsavtalet från Minsk. Dessutom argumenterade Zelenskyj för att bevara språkliga och religiösa rättigheter för att förhindra splittring i samhället. Omedelbart uppstod protester från icke-statliga organisationer som framställde Zelenskyjs fredsplattform som en ”kapitulation”.
En av de USA-finansierade ”icke-statliga organisationerna” var Ukraine Crisis Media Centre, som påstås ha inrättats för att ”främja utvecklingen av en självförsörjande ukrainsk stat och ett självförsörjande ukrainskt samhälle”, något som jag förvisso skulle stödja. Men detta är ännu en icke-statlig organisation som skapats av USA för att undergräva samhället och förhindra att fred bryter ut.
Ukraine Crisis Media Centre hotade Zelenskyj och varnade honom för att infria sina vallöften: ”Som aktivister i det civila samhället presenterar vi en lista med ’röda linjer som inte får överskridas’. Om presidenten överskrider dessa röda linjer kommer det oundvikligen att leda till politisk instabilitet i vårt land och försämrade internationella relationer”[1].
Dessa röda linjer inkluderade ”att hålla en folkomröstning om det förhandlingsformat som ska användas med Ryska federationen och om principerna för en fredlig lösning”; att föra förhandlingar utan väststaterna; ”att göra eftergifter till skada för nationella intressen”; att inte genomföra den tidigare regeringens säkerhets- och försvarspolitik; ”fördröja, sabotera eller förkasta den strategiska kursen för medlemskap i EU och Nato”; ”inleda åtgärder som kan bidra till att Ukrainas internationella partner minskar eller upphäver sanktionerna mot angriparstaten”; försöka se över språklagen eller stödja den rysk-ortodoxa kyrkan i Ukraina; ”ignorera dialogen med det civila samhället” etc. Enkelt uttryckt, om inte den fredsplattform som stöddes av en överväldigande majoritet av befolkningen övergavs så skulle de icke-statliga organisationerna se till att Zelenskyj också avsätts från makten.
Detta hot från den USA-finansierade NGO:n följdes upp med dödshot från USA-finansierade högerextrema grupper. Zelenskyj övergav så småningom fredsmandatet, ignorerade fredsavtalet från Minsk och anpassade sig till USA:s politik.
Bland bidragsgivarna till Ukraine Crisis Media Centre, som finansierade annulleringen av Zelenskyjs fredsmandat, finns USAID, National Endowment for Democracy, USA:s ambassad och flera nordiska regeringar. På listan över donatorer finns också Institute for Statecraft, den misskrediterade organisationen bakom Integrity Initiative, som avslöjades med hemliga verksamheter för att skapa ”kluster” av lojala politiker, journalister och akademiker för att skapa intrycket av ett etablerat samförstånd för att kontrollera narrativet. Integrity Initiative samarbetade också med brittiska underrättelsetjänster för att rikta in sig på oliktänkande inom politiken och medierna.
Mitt möte med dessa ”icke-statliga organisationer”
USAID, NED och andra icke-statliga organisationer verkar också i länder som är allierade med USA för att förhindra oliktänkande och bevara blockdisciplinen. Ukraine Crisis Media Centre skrev en hel artikel där de smutskastade mig i sitt projekt om ”den ryska propagandans skumma hästar”, där de listade falska anklagelser som att jag var en ”försvarare av Rysslands aggression”. Bevisen för de absurda anklagelserna inkluderade samtal med professor John Mearsheimer och den tidigare amerikanske senatorn Ron Paul, som betecknas som Kremls ”språkrör”[2]. Den norska regeringen (min egen regering) står också som en bidragsgivare till detta projekt för hot och smutskastning.
USA:s utrikesministerium, National Endowment for Democracy (NED) och min egen regering finansierar också den norska Helsingforskommittén, en annan ”människorättsorganisation”, som har bedrivit ett projekt med systematiska hot mot mig under de senaste fyra åren. Deras taktik mot mig omfattar regelbunden smutskastning i medierna, tweets nästan varje vecka där jag stämplas som propagandist för Ryssland, brev och telefonsamtal till rektorn för mitt universitet för att avsluta min tjänst som professor, uppmaningar till andra akademiker att gå emot mig, försök att avboka mig från evenemang där jag har bjudits in att tala, etc. Efter att framgångsrikt ha piskat upp hatet på detta sätt rådde polisen mig att dölja min adress och mitt telefonnummer. Vid denna tidpunkt publicerade en anställd vid norska Helsingforskommittén en bild av mitt hus på sociala medier. Det här är aktiviteter som min egen regering finansierar under täckmanteln att stödja en ”icke-statlig organisation” som främjar demokrati och mänskliga rättigheter. Som svar på avlägsnandet av den akademiska friheten håller jag nu på att skaffa mig ett nytt medborgarskap för att flytta till ett land där det civila samhället inte outsourcas till falska icke-statliga organisationer som driver krigspropaganda och censur.
Vad var mitt stora brott? Jag har varit djupt kritisk till Natos politik gentemot Ukraina sedan den NGO-stödda ”orangea revolutionen” 2004. I åratal kritiserade jag ansträngningarna att dra in Ukraina i Natos omloppsbana när endast en liten minoritet av ukrainarna ville ansluta sig till militäralliansen och Nato var medvetet om att det sannolikt skulle utlösa ett krig. Jag kritiserade EU:s avvisande av Ukrainas förslag till ett trilateralt avtal mellan EU, Ukraina och Ryssland 2013, som skulle ha gjort Ukraina till en bro snarare än en frontlinje. Jag varnade för att det NGO-stödda störtandet av Janukovytj 2014 skulle leda till att Ryssland tog över Krim och till krig. I sju år insisterade jag på att saboterandet av fredsavtalet i Minsk skulle leda till en militär lösning på konflikten. Sedan 2022 har jag hävdat att sabotaget av fredsavtalet i Istanbul och bojkotten av all diplomati och alla förhandlingar skulle leda till att Ryssland förstör Ukraina i ett utnötningskrig. Ur mitt perspektiv är detta pro-ukrainska argument som skulle ha bevarat ukrainsk suveränitet, ukrainskt territorium och ukrainska liv.
De människor som förespråkade den politik som skapade denna katastrof har monopol på medierna, och alla avvikande åsikter tillintetgörs med smutskastning, censur och uppsägning. Vi har fler tidningar än jag kan räkna, men ändå skriver de alla samma sak och citerar samma ”icke-statliga organisationer”. Än i dag anses det vara kontroversiellt och misstänkt att förespråka fredsförhandlingar, trots att majoriteten av ukrainarna vill ha förhandlingar, kriget är förlorat och Ukraina lider svårt med förluster av soldater och territorium varje dag. Kritik mot Natos krigsnarrativ bemöts inte med motargument, utan bara med anklagelser om att ha onda avsikter, vara ”kontroversiell” och ”pro-rysk”, legitimera invasionen, inte bry sig om ukrainarna, sprida propaganda o.s.v. Dessa grova och patetiska angrepp behöver inte underbyggas eftersom angreppen på yttrandefriheten och den akademiska friheten alltid lindas in i moralistiska formuleringar och påståenden om att försvara demokratin.
Allt jag har hävdat blev som jag förutsåg, inklusive varför sanktionerna var dömda att misslyckas. Jag kan tryggt argumentera för varför mina analyser har varit korrekta och varför mina politiska rekommendationer skulle ha förhindrat denna katastrof. Men jag lever inte i ett öppet samhälle med ett fritt utbyte av idéer. Jag lever i ett samhälle där statsunderstödd smutskastning, censur och avregistrering är tillåtet så länge en icke-statlig organisation används som mellanhand.
______________
[2] Kremlin Shady Horse’s: Glenn Diesen – Russian propaganda aligned rhetoric, defender of Russia’s aggression, blames NATO for expansionism | UACRISIS.ORG
______________
Glenn Diesen är professor vid Universitetet i Sydöstra Norge (USN) och Associate Editor på Russia in Global Affairs. Diesens forskningsfokus är geoekonomi, konservatism, rysk utrikespolitik och Stor-Eurasien.
Följ honom på Substack
Översättning: Pål Karlsson, med hjälp av DeepL
Artikeln i original, publicerad 10 februari 2025.
______________
Red:s tillägg 2025-02-15
Vi fick ett mejl från John Näsman som ”häpnade när jag läste texten i den första av källhänvisningarna till den artikel av Glenn Diesen, som Tankarnas trädgård översatt”. Och vidare:
Så häpen att jag översatte även den texten. (En del av de undertecknande organisationernas namn översattes, andra inte. Jag har bara delvis städat upp i den röran).
– Tänk att på de fem år som gått INGEN – förrän nu – tycks ha lyft fram de här kraven som USA:s betalda hantlangare ställde på Zelensky, när han till en början faktiskt försökte genomföra den politik han faktiskt hade blivit vald på.
Jag minns fortfarande hur överraskad jag blev, när jag på text-TV såg att han hade blivit vald till president med 72 procent av de avlagda rösterna. Och det på ett politiskt program för att söka avspänning med Ryssland!
Det programmet gjorde alltså de ”icke-statliga” organisationerna och ”civilsamhället” här klart att de inte tänkte tolerera att Zelensky genomförde. Hur folkvald han än var på just den politiken. Demokrati är alltså, enligt undertecknarna, när USA får sin vilja igenom. Oavsett vad befolkningen röstat på.
Tydligare är så blir knappast heller den nu rådande västerländska synen på och definitionen av ”demokrati”, som framgår av att varken politiker eller media i väst låtsats om hur undertecknarna tog sig rätten att överpröva väljarnas beslut, såsom det tog sig uttryck i presidentvalet.
