Risken för en krigsvinter

När jag i förmiddags (4:e september) slog på datorn möttes jag av följande:

Nyheter24

Regeringen ger miljarder – för att undvika energikrig

TT Nyhetsbyrån – Igår kl. 14:38

Regeringen ska gå fram med hundratals miljarder kronor i likviditetsgarantier till energibolagen för att undvika att Rysslands energikrig mot Europa leder till en finanskris.

— Anledningen till att vi står här i dag är att gårdagens besked inte bara riskerar att leda till en krigsvinter, det hotar också vår finansiella stabilitet, säger statsminister Magdalena Andersson (S) på en pressträff.

— Vi kommer att gå fram med likviditetsgarantier på hundratals miljarder kronor för att skapa det andrum som behövs. Det bedöms vara på plats under måndagen innan börserna stänger, och garantierna kommer inom de närmaste två veckorna att omfatta alla nordiska och baltiska aktörer, säger Andersson.

Statsministern håller en blixtinkallad presskonferens tillsammans med finansminister Mikael Damberg (S), finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen och Riksbankschef Stefan Ingves efter fredagens besked att Ryssland förlänger stoppet i Nord Stream-ledningen på obestämd tid till följd av påstådda tekniska fel.

— Rysslands energikrig får allvarliga konsekvenser för Europa och svenska hushåll och företag, framför allt i södra Sverige eftersom de är beroende av de elpriser som finns i Tyskland, som i sin tur är väldigt beroende av gasen, säger Andersson.

”Krigsvinter”

Statsministern säger att fredagens besked innebär att Sverige står inför ”en ren krigsvinter” och att det finns ”en tydlig säkerhetspolitisk agenda bakom Rysslands agerande”. Regeringen har därför fattat beslut om att utfärda likviditetsgarantier på hundratals miljarder kronor till energiproducenter för att undvika en eventuell finanskris.

Risk för kraftig höjning

Experter har pekat ut EU:s beroende av naturgas och den ryska energipolitiken som huvudorsaken till de skyhöga elpriserna.

Det förlängda stoppet i Nord Stream-ledningen väntas leda till kraftigt stigande elpriser, enligt bedömare.

Jaha tänkte jag och gick vidare ut på nätet. Ett litet plock av vad jag fann:

https://www.telesurenglish.net/news/Thousands-Demand-the-Resignation-of-the-Government-in-Prague-20220903-0001.html

https://steigan.no/2022/09/bondeprotestene-fortsetter-i-europa/

https://www.globaltimes.cn/page/202209/1274531.shtml

https://peoplesdispatch.org/2022/09/03/100-years-of-russian-gas-for-india/

På tio minuter samlade jag in dessa 4 länkar om ”energikrisen”. Om nu vår statsminister, M. Andersson, till exempel läst artikeln från Peoples Dispatch hade hon kunnat läsa om hur Indien slutit förmånliga avtal om oljeleveranser från Ryssland. Indien har sedan lång tid haft goda förbindelser med först Sovjetunionen och sedan Ryssland. Även en reaktionär politiker som Narendrabhai Modi har haft vett att något tänka på det land han är statschef för. Sådant vett besitter inte den svenska politikerklassen och då naturligtvis inte heller Sveriges statsminister.

Indien är med i BRICS och funderar på att gå med i SCO. Som alltfler länder i det Globala Syd, drar sig Indien mer och mer ur det samarbete som innebär beroende av USA och dollarn. Indien ser också varför det är nödvändigt; USA, Storbritannien, Nato och EU går inte att lita på. Alla är de villiga att bryta viktiga avtal, alla är de villiga att införa sanktioner mot den/de som befinnes vara ”misshagliga”. Indien ser också, som klart beskrivs i tredje länken, ”US the biggest winner amid world energy chaos” att nu har alla Natoländer, alla EU-länder lagt sig platta för USA-imperialismen.

M. Andersson borde inse det. Men gör hon det? Ja hon såg i varje fall bekymrad ut vid presskonferensen.

M. Andersson är ledare för SAP, Sveriges Socialdemokratiska Arbetarparti. Detta parti var en gång i tiden ett arbetarparti, vilket jag som ung ”radikal” medlem i KFML(r), nuvarande K(ommunisterna), inte begrep. SAP var en gång ett arbetarparti, även om det inte hade utvecklat de nödvändiga verktyg som behövs för att utvecklas som sådant, när samhället utvecklas. Ryssland hade ett långt mer utvecklat arbetarparti som både förmådde ge arbetare och småbönder makt över staten, utveckla sig själv och landet, och vara den största kraft som lyckades besegra de nazistiska/fascistiska länderna under andra världskriget. Men någon gång under perioden från andra världskriget och ett par årtionden framöver tappade även det en gång så mäktiga SUKP förmågan att ”leverera”. Men det Ryssland som kom att växa fram ur det imploderade Sovjetunionen, lyckades undvika att som nu Sverige, helt komma att domineras av USA-imperialismen. Idag är det under ledning av främst Ryssland och Kina, som det går en rörelse bort från beroende av de förra kolonialmakterna och bort från framför allt USA-imperialismen. M. Andersson är ledare för en regering som nu, bland annat genom Sveriges krigsminister Peter Hultqvist, går ut och anklagar Jimmy Åkessons parti, SD, för att vara en säkerhetsrisk. Ännu har SD inte i praktiken fått visa att partiet skulle vara villigt att förråda Sverige till främmande makt. SAP, genom M. Andersson, P. Hultqvist m.fl. har i praktiken visat att de är landsförrädare. De vill få Sverige in i Nato, och nu är de också helt med på den sanktionspolitik mot Ryssland som även vi svenskar allt hårdare kommer att känna av. Den ”krigsvinter” som statsministern säger att vi står inför, den har hon aktivt varit med om att skapa.