I många viktiga frågor går Sverige USA:s ärenden, inte det svenska folkets

När jag slår upp Svenska Dagbladets näringslivsdel den 10:e augusti kan jag bland rubrikerna läsa: ”Investerare viktiga för att nå klimatmål”, ”Deltavarianten en storvinst för vaccinbolagen”, ”Omställningen till gröna investeringar väntas ta år”, ”Desperata lösningar för att locka livsviktiga turister”, ”Bitcoin-bolag lämnar Kina efter att regimen tvärnitar”, ”Fastighetsjätten har drastiska planer för framtidens kontor”. I tidningens huvuddel har framsidan en blid från översvämningen nyligen i Belgien och rubriken lyder: ”FN-rapport: Jorden 1,5 grader varmare om 20 år”. En underledare skriver ”Svenska företag är aldrig fria i Kina”.

Jaha, en vanlig augustidag med en vanlig tidningsdrake i det vanliga landet Sverige, i varje fall bland Europas länder. Men det är mindre vanligt på jorden som helhet, och det speglar definitivt inte framtiden för jordens alla folk.

Under rubriken om jordens uppvärmning står det följande. ”Många av de förändringar som kan observeras idag är utan motstycke på hundratusentals år – och uppvärmningen av jorden går snabbare än vad man tidigare trott, enligt rapporten från FN:s klimatpanel IPCC. ’Världen hör men lyssnar inte’, säger klimatprofessorn Gunilla Svensson”. Även detta är ett vanligt sätt att i en vanlig svensk tidning skriva en kommentar.

Hur skall nu Andersson, Petterson och Lundström (APL) förhålla sig till denna vanliga informationsdos? Tanken från tidningsägarnas sida är mycket klar. För det första skall APL tro att Sverige är ett fritt land där alla medborgare har i stort sett samma intressen. APL bör inte se att deras land, långt ifrån att vara fritt, är hårt uppbundet i första hand till det på grund av stora geopolitiska förändringar alltmer desperata imperiet, USA. SvD pekar också ut Kina som hotet. Kina har en ”regim”, inte en regering. ”Svenska företag är aldrig fria i Kina”. Detta är helt i linje med vad USA:s regering målat upp som det stora hotet i världen. Det är också viktigt att APL håller med om att Sveriges framtid i första hand beror på hur det går för Svenskt näringsliv (som enligt sin egen definition inte omfattar den stora majoriteten av de som arbetar i företagen). Investerare (de knökrika) är viktiga liksom fastighetsägare (också knökrika). Dessa knökrika har definitivt inte samma intressen som APL har. SvD, liksom alla mer betydelsefulla informationsorgan, vill att vi skall se på ordet frihet som de knökrika gör. Det är frihet att flytta APL:s jobb utomlands, t.ex. till Kina, och det är frihet när fastighetsägare kan höja hyror för APL. Om det funnits en ärlig, eller åtminstone något oberoende journalist på SvD, så hade hen något närmare kunnat syna vari ofriheten för svenska företag i Kina består. I Kina har ”regimen” uppfattningen att företag inte får härja fritt, på det vis de kan härja i Sverige med den svenska ”regimens” godkännande. De måste också ta hänsyn till hela Kinas behov. Det vet många kinesiska riskkapitalister. Och många av dem verkar ta det som något självklart och bra. (Intervju med Eric Li) Men de gränser som Kinas regering sätter för företag i landet är ett enormt hot mot hur kapitalisterna i USA vill sköta företag (och då kommer behoven för landet USA i andra hand), och eftersom Sverige arbetar som vasall åt USA på många olika vis, så hakar SvD på, som vasaller och deras talorgan brukar göra.

Det borde vara en självklarhet för oss alla, att det största hotet mot den frihet jordens folk önskar, det är krig. Krig är dessutom ett av de större hoten mot jordens förmåga att hysa människor. Det skulle förvåna om IPCC:s senaste rapport innehöll ett påpekande om detta viktiga faktum. Liksom SvD har ett relativt gott grepp om hur världen beskrivs för APL, så har USA ännu ett gott grepp om hur IPCC framställer sina rapporter, och då måste krig bli en icke-fråga eftersom det är USA som står för de flesta och mest förödande.

Klimatprofessor Gunilla Svenssons påpekande att ”Världen hör men lyssnar inte” innehåller en, ja faktiskt ett par, vilseledande generaliseringar. Många miljoner människor världen över hör faktiskt inte. De lever under så primitiva förhållanden att de varken kan eller har ork att ta del av de viktiga slutsatser IPCC kommer med. De som däremot hör och som borde lyssna, det är de knökrika. Men det ligger inte påfallande högt upp på deras arbetsplan att ta ansvar för jordens framtid. Mycket klart visas detta faktum av två av dessa knökrika, miljardärerna Jeff Bezos och Richard Branson. I en artikel av Vijay Prashad, som nyligen publicerades här på Tankarnas Trädgård i Växjö, står det ”De 5,5 miljarder dollar som Bezos spenderade på en fyra minuters rymdresa kunde ha gett 37,5 miljoner människor mat eller fullt ut finansierat COVAX-programmet som skulle vaccinera två miljarder människor.” Har det i SvD skrivits något som på allvar kritiserar detta vanvettiga slöseri, som dessutom är ett förakt för hur själva jorden mår, men också ett förakt mot 99,99 % av jordens befolkning? Skiljer sig då Bransons och Bezos inställning och beteende påtagligt från hur de knökrika i Sverige tycker och beter sig? Nej de har sin frihet att härja ganska ordentligt de också, och om denna deras frihet värnar Sveriges riksdag och regering. SvD och flertalet av de svenska informationsorganen gör det också.

I Vijays artikel kan man läsa om hur många av de som ”varken kan eller har ork att ta del” av IPCC:s rapport kämpar på och får hjälp med att ta sig ur sin förtryckande situation. Men detta viktiga arbete intresserar sig inte de knökrika för i någon större utsträckning, och i och med det så hamnar det inte heller i SvD eller SmP för den delen. Resultatet av allt detta ser vi runtomkring oss när vi träffar A, P eller L. Flera av dem är visserligen inte särskilt lurade av hur ordet frihet används, men när det gäller vad som sker ute i världen är det i mycket stor utsträckning information från media i stil med SvD som gäller. Och det är mycket allvarligt, och har under det senaste årtiondet blivit allt allvarligare. Vi som följer med i vad som sker ute i världen, vi ser hur krigsmolnen tätnar.

Eftersom världen nu knutits ihop med en mängd trådar, framför allt via handel, så kommer ett krig, även på andra sidan jorden att få mycket stor påverkan även i Sverige. Och det är just på andra sidan jorden, i Stilla Havets västra del, som molnen nu är mörkast. USA har sedan ett tiotal år utpekat Kina som inte bara sin numer störste konkurrent utan också det största hotet mot sitt Imperium. Eftersom USA sagt upp ett antal avtal som tidigare slutits för att minska krigsrisken så har också mullret från krigsmolnen blivit dovare. Alla väsentliga försök från Rysslands och Kinas sida att genom diplomati mildra mullret har USA förstört genom sin idag stora oförmåga att samtala om problemen. Ständiga inblandningar i motpartens inre angelägenheter blandas numer med rena lögner om vad som sagts på de diplomatiska träffarna (Angry Exchanges Between US China in Tianjin) eller vem som träffat vem vid dessa träffar. Då alla, som något lite följer vad som sker i USA, dessutom vet att USA:s regering är mycket dysfunktionell (presidentens vikande mentala förmåga är välkänd) så ökar det kaotiska inslaget i krigshotet. Detta kaotiska inslag får dessutom förstärkning genom att USA:s samarbetspartners inom Nato beter sig obegripligt korkat. I den engelska tidningen the Sun kan man läsa att Englands försvarsminister Ben Wallace tycker att USA gjort ett ”ruttet avtal” med talibanerna i Afghanistan och att han sökt kontakt med andra Natomedlemmar för att förmå dem att försvara det ”som åstadkommits” i landet sedan invasionens start. Denna hybris är märklig och ett hån mot USA:s beslut. Frågan blir om detta kaos i USA:s och dess allierades försök att hindra andra länder, framför allt Kina, från att inta nya platser i den nya globala världsordning som oundvikligen håller på att skapas, om det gör att krigsrisken ökar eller minskar? Det pågår för närvarande stora militärövningar både i Stilla Havet (USA med lydstater/allierade) och norra Kina (Kina och Ryssland). Och som sagt, många inflytelserika personer i USA menar att det gäller att klippa till, innan Kina vuxit sig för starkt

Sveriges regering tycks på inget sätt vara mer insatt i vad som sker i världen än vad den engelska är, och både försvarsminister Peter Hultqvist och utrikesminister Ann Linde visar med jämna mellanrum att de inte är ”de vassaste knivarna i lådan”. (Ann Linde grundlurad av ryska komiker) Det här är viktiga, och kanske akuta frågor, men svensk press, TV och radio tar det inte på allvar, som SvD från den 11:e augusti tydligt visar. Dessutom ägnar de sig åt grov desinformation. Visst finns det ganska bra information, men då måste man på allvar vara intresserad, och aktivt söka efter den. Fördelen med den är, att den i regel är helt gratis, då den bärs upp av människor som med sitt frivilliga arbete tycker det är viktigt att Andersson, Pettersson och Lundström något vet vad som sker, både här hemma och ute i världen.