Fundering över USA – Kina inför 2022

”I ett hus vid skogens bryn, liten tomte tittar ut…”. Vad är det för en tomte och vad tittar han efter? Enligt den bibliska måttstocken mätt, och enligt ofta framhållen tomteålder, är han inte så gammal. Metusalem, ”gubben Noaks” farfar lär ha blivit 969 år och vanliga tomtar kunde väl bli ett par hundra år. Denna ”Tomte” är dock bara 79, men denna låga ålder till trots känner han ändå av en del symptom som hör gubbar till; till exempel ökande risk för urinläckage.

Vad är det då för hus han tittar ut ur? Jo det är det som på flygfotot ligger vid vägkröken nere till höger. Och vad är det han tittar efter? Morgontidningen som kommer till skogens bryn på nyårsaftonsmorgonen klockan 4³⁰. Då även tomtemor vistas i huset nu under jul och nyår, finns både Svenska Dagbladet (SvD) och Smålandsposten i brevlådan. En titt på huvudstadstidningens framsida får det att spritta till i tomteskallen. ”Expert: Kinas mål är att kunna vinna krig”. ”Aha, nu skall naturligtvis Kina målas ut som en krigisk drake”, tänker tomten. ”Det måste jag läsa”. Men så faller blicken på en annan rubrik ”Anna Careborg: Vårt nyårslöfte – journalistik med respekt för att du vill bilda dig din egen uppfattning”. Och då tänker tomten att det här blir dubbelt kul.

Låt oss därför gå igenom artikeln om Kina som militärmakt. ”Kina satsar stort på att bli världsledande stormakt. Målet enligt försvarsexperten: att kunna vinna krig mot USA.” När, hur, var och varför? ”Större flotta än USA, hypersoniska robotar som sätter skräck i Washington och en tolvfaldig ökning av försvarsutgifterna.” (En jämförelse av försvarsutgifterna görs längre fram i tidningen). Enligt SvD-journalisten Therese Larsson Hultin säger en USA-general, D. Thompson, ”Vi är inte lika avancerade som kineserna och ryssarna när det gäller hypersoniska robotprogram. Kineserna har ett otroligt aggressivt hypersoniskt program.” Vem har lämnat flera av FN ratificerade avtal som syftade till att minska olika former av kapprustning? Hur aggressivt är Kina jämfört med USA?

Forskaren Helena Legarda (seniorforskare på tankesmedjan Merics i Berlin) säger enligt tidningen ”USA nämns aldrig, men det är givetvis amerikanerna Xi jämför sig med och vill kunna vinna ett mindre krig mot om det skulle behövas.” Passiv form ”behövas”, inget om alla provokationer mot Kina under de senaste åren. ”Man utökar även antalet kärnvapen. Amerikanska Pentagon räknar med att Kina 2030 ska ha 1000 stycken, tre gånger så många som idag.” står det vidare. Idag har USA 6800, Ryssland 7000 och Kina 270 enligt Wikipedia. Varför står det inte i stället att år 2030 kommer Kina bara att ha cirka en sjundedel så många som USA, om USA inte också utökar sitt antal?

”Det handlar till stor del om respekt. President Xi Jinpings modernisering av den kinesiska försvarsmakten, Folkets Befrielsearmé (PLA), är en del av en större strategi som skall ge Kina sin rättmätiga plats på världsscenen. Det gäller handel, diplomati – och det gäller militärt”. Försvarsekonomen Per Olsson (Totalförsvarets Forskningsinstitut) säger bl.a. ”Men vi har sett en massiv uppbyggnad av den kinesiska flottans stridskraft” och så kommer han in på en klassisk diskussion i sammanhanget, står det i artikeln, diskussionen om kvalitét kontra kvantitet. Men var tar den diskussionen vägen? Inget om USA:s snöpliga uttåg ur Vietnam april 1975, för att inte tala om uttåget ur Afghanistan nu senast. Inte heller något om att tidigare allierade som Förenade Arabemiraten och Saudiarabien mer om mer ser sig om efter andra partners. Inget om att USA:s militärutgifter inte ens genomgår normal statlig revision, eller om skillnaden mellan att försvara sitt land och att angripa ett annat. Ett viktigt påpekande görs dock ”Storleken beror delvis på geografi, och prioriteringar. PLA:s flotta har fokuserat på sitt närområde och att vara en militär stormakt i Ostasien. Då behövs inte lika stora skepp som de amerikanska, som färdas över halva jordklotet”. Passiv form igen! Så USA ”behöver” större fartyg för att USA ”behöver” vara militärt närvarande ”över halva jordklotet”.

Även mer detaljerade kvalitetsskillnader kommer Per Olsson in på. ”Flygvapnets problem har varit att utveckla motorer till sina stridsflygplan. PLAAF (Kinas flygvapen) har därför länge tvingats köpa ryska motorer.” Men idag har Ryssland oerhört utvecklade stridsflygplan, det är ingen hemlighet. Det är nämligen så att USA:s och EU:s sanktionspolitik ”tvingat” även Ryssland att utveckla sina olika tekniker. Läs t.ex. Top 5 new Russian export weapons named (RT/Russia & Former Soviet Union) och How new Russian-built passenger jet MC-21 took off despite Western sanctions (RT/Russia & Former Soviet Union) . Hur välinformerade är egentligen Totalförsvarets Forskningsinstitut? På GT finns dessutom mycket att hämta om den senaste utvecklingen China completes record-breaking warplane production goals for 2021 (Global Times) och Work on shipyard in Shanghai for Chinese warships goes smoothly, to open in 2023 (Global Times).

Vad saknas mer i SvD:s artikel? För det första finns inget om det oerhört viktiga kvalitetsläge som Kina skaffat sig genom sitt mycket intima försvarssamarbete med Ryssland. Totalförsvarets Forskningsinstituts måste väl ändå känna till de stora militära samövningar som Kina och Ryssland gjort under 2021? För det andra finns ingenting om mötet mellan presidenterna Putin och Biden den 10:e januari 2022. Där skall militära säkerhetsfrågor i Europa diskuteras, och från kinesisk sida har det tydligt deklarerats att Beijing helt står bakom Moskva.

Till slut ett viktigt påpekande som SvD har med. ”Försvarsdepartementet Pentagon varnade i sin rapport till kongressen i höstas för att Peking nu även fokuserar på kärnvapen [se ovan]. Kina har i sin tur svarat att USA, som har över 5000 kärnvapen i olika former, inte ska peka finger. Från Peking heter det att deras försvar i första hand är defensivt, och att Washington ska sluta svartmåla Kina.” Med större bokstäver i artikeln, citeras även en talesperson, Wang Wenbin, från det kinesiska utrikesdepartementet ” ’Hotet-från-Kina-teorin’ är en ursäkt USA har skapat för att kunna bevara sin hegemoni och bekämpa trenden med en multipolär värld.”

Om Therese Larsson Hultin velat tillfoga hur både Ryssland och Kina ser på framtiden för denna hegemoni, hade hon kunnat läsa följande mycket intressanta artikel i Global Times USA med allierade tillhör det förgångna, Ryssland och Kina är framtiden. Men det är klart, att ur ett visst perspektiv är det ett skräckscenario, som SvD kanske inte tycker är lämplig för dess svenska läsekrets.

Vad blev det då av ”Anna Careborg: Vårt nyårslöfte – journalistik med respekt för att du vill bilda dig din egen uppfattning”? En som nu har en klar uppfattning är ”tomten”. Tänk att bo i ”ett hus i skogens bryn” och ändå ha tillgång till faktakunskaper om Kina, med vilka han klart kan påvisa att journalisten Therese Larsson Hultin inte gjort ett speciellt bra jobb. Visserligen är tomten 32 år äldre och har sedan tidig ålder varit mycket intressera av Kina; men ändå!?