Rapport och filmer från En eftermiddag om mat och regenerativt lantbruk

Mat. Vem är inte intresserad av mat? God mat, näringsrik mat, variationsrik, lättillgänglig, kanske snabblagad. Men vet du vad du faktiskt stoppar i munnen? Var maten kommer ifrån? Hur den är producerad? Vad den innehåller? Vilka effekter på klimat och miljö den får? Och om det blir kris på riktigt, kan du laga mat då och var får du den ifrån? Hur kan vi få ett livskraftigt lantbruk som ger oss bra mat, både idag och när det krisar? Kan vi komponera en småländsk matsedel som vi kan handla, tillaga och njuta av? Vad behövs för att lantbruket ska ställa om till långsiktig hållbarhet? Vad kan vi göra i våra olika roller; bönder, handlare, konsumenter och inte minst hur kan vi samarbete lokalt, i vår omedelbara närhet (istället för att importera mat över halva klotet)?

Lördagen den 1 mars vände och vred vi på sådana frågor under en eftermiddag på Mötesplats Vattentorget i Växjö. Det hela var ett samarrangemang mellan Tankarnas trädgård, Naturskyddsföreningen, Omställning Växjö, Studiefrämjandet och Lunds universitet.

Eftermiddagen inleddes med två mycket intressanta föreläsningar.

• Hur ställer vi om så att vår mat blir både hälsosam och bidrar till blomstrande ekosystem och lokalsamhällen?
  Gunnar Rundgren, bonde, samhällsdebattör, författare och en av grundarna till KRAV. Han skriver också flitigt på sin blogg Trädgården Jorden.
• Regenerativt lantbruk i Småland – Vad är det och hur kommer vi dit?
  Gunnar Thelin, växtekolog och vice ordförande i Regenerativt Sverige.

Föreläsningarna spelades in. Du kan se dem här, eller på Youtube. Det är två delar i oredigerad version. Känn dig fri att sprida vidare så att fler kan få upp ögonen för behovet av lokal schysst mat.

Efter föreläsningar och härligt lokalproducerad fika följde gruppdiskussioner med många förslag på förändringar och vad som behöver vara annorlunda för att få till ett hållbart mat-samhälle. I slutet av den andra filmen hör du en summering och här följer en kort sammanfattning av vad som diskuterades vid de tre borden:

Bord 1

• För att nå fler med hållbart producerad och förädlad lokal mat behövs fler REKO-ringar på olika platser och utlämningstillfällen. Hjälp med hämtning skulle kunna erbjudas av små företag, föreningar eller organisationer. Facebook kan vara ett hinder för vissa, men SeniorNet kan hjälpa äldre.
• En ekobutik saknas i Växjötrakten, men andelsjordbruk som Nybrukarna och Svartagården finns.
• Påverka vanliga handlare att ta in mer lokal mat och ekologiska produkter.
• Inköpsföreningar kanske också kan vara en möjlighet för gemenskaper som bostadsrättsföreningar och arbetsplatser.
• Kurser i förädling via länsstyrelsen, som mjölksyrning och örtvandring, kan spridas. Fler lokala slakterier behövs för att stödja lokal matproduktion.
• Önskemål om kurs i trädgårdsodling i lite större format framkom också.

Bord 2

• Det torde finnas stor potential för odling i bostadsområdena. Detta bör stöttas och uppmuntras.
• Men hur får vi hela lantbruket och livsmedelsindustrin att ställa om? Det är ju nödvändigt om vi ska klara klimatkrisen.
• Tull på livsmedel som kan odlas i Sverige borde kunna vara ett sätt att främja ökad självförsörjning. Problemet är att det inom EU råder frihandel/tullfrihet. Sverige kan alltså inte sätta egna tullmurar så länge vi är med i EU.
• Viktigt att trycka på politikerna, som kan stifta lagar som reglerar livsmedelssystemet.
• Det är viktigt att göra folk medvetna om hållbar mathållning, t.ex. om hur man tillagar och förvarar sådant som kan odlas i närområdet.
• Hur når vi ut till de unga? Skolan är en viktig kanal.
• På sikt behövs andra plattformar än facebook och andra sociala plattformar.

Bord 3

• Vi hade just lyssnat på Gunnar Thelins föredrag och kunde slå fast att många odlare i Rekoringen odlade efter de principer som Thelin rekommenderade. Den riktiga utmaningen är att få det traditionella jordbruket att göra detta.
• Det krävs utbildning i tex betesteknik för att använda marken på ett optimalt sätt.
• Alla idisslare måste få vara ute och beta i så stor utsträckning det är möjligt.
• Det krävs även fler grönsaksodlare.
• Det är av avgörande betydelse för vårt lands försvar att vi kan få fram mat även i krig och kristider. Därför ska finansieringen av tex omställningen till småskalig matproduktion och närodlat finnas med i försvarsbudgeten.
• Det krävs utbildning och information angående detta.

Reko-ringen är en köp- och säljplattform för konsumenter och producenter. Den har till syfte att öka tillgängligheten av lokalproducerad mat och underlätta för småskaliga och lokala matproducenter att nå ut med sina produkter. Samtidigt får konsumenter på ett enkelt sätt tillgång till ett brett utbud av högkvalitativa lokala råvaror.Försäljningen sker utan mellanhänder, och allt måste förbeställas för att sedan hämtas upp vid ett utlämningstillfälle. Upplägget är tidseffektivt och minskar dessutom risken för svinn, eftersom allt som producenten skördar eller förbereder är förbeställt av en kund.

Vi i arrangörsgruppen hoppas att den här eftermiddagen bara var början på något större, en lokal folkrörelse för ett ekologiskt och socialt hållbart livsmedelssystem, eller ett regenerativ Småland om ni så vill. En matlagningsdag med kocken Erik Måneld är just avslutad. 18 personer lagade en fantastisk måltid med ekologiska råvaror som mycket väl skulle kunna vara odlade i närområdet. Studiecirkeln En småländsk matstrategi har haft sin första träff och fortsätter varannan vecka resten av våren, till att börja med.

Vill du ha löpande information om vad som händer i de här frågorna så prenumerera på det gratis nyhetsbrev som förhoppningsvis ska komma ungefär en gång i månaden. Det kan du göra genom att mejla pernilla.sporre@gmail.com.