Nog kan en äldre man se upp till en yngre!

Bertil Carlman. Foto: Knut Lindelöf

Visst blir jag lite mallig, när jag på gamla dar får in en bokrecension av Vijay Prashads bok Washington Bullets på Bokus.

Otroligt noggrann och lättbegriplig – recension av Washington Bullets (bokus.com)

Det är inte en tillfällighet att förordet till boken är skriven av en verklig kämpe för den antiimperialistiska kampen, Evo Morales Ayma. Denne skriver i förordet

Detta är en bok om skott, säger författaren. Skott som har tagit livet av revolutioner, och dödat hopp. […] I denna bok dokumenterar Prashad hur Förenta Staterna deltagit i mordet på samhällsledare i Afrika, Asien och Latinamerika och i massakern på folk som vägrat underkasta sig vansinniga affärsöverenskommelser med multinationella bolag, överenskommelser som byggt på folks fattigdom.

Allt Vijay sysslar med, skriva böcker, hålla föredrag och debattera (kanske mer, men det känner jag inte till) präglas av en enorm entusiasm. Han kan med lätthet få folk att förstå sådant som kanske verkar svårt och bara för experter. Till exempel vad som menas med den ekonomiska termen mervärde, eller vad begreppet Rules based order innebär. Ett begrepp som Väst med USA i spetsen, ständigt använder för att anklaga misshagliga regeringar.

Wikipedia har en fyllig beskrivning av honom Vijay Prashad – Wikipedia

Det är lätt att hitta material under hans namn och klicka på video. Vijay Prashad – Bing video

Men om man nu inte tror på att det är möjligt med en bättre framtid för mänskligheten, utan menar att ”det blir som det är, eftersom det är som det är” skall man undvika Vijay Prashad, han är nämligen smittsam, mycket smittsam.

Vijay Prashad (Bilden från Creative Commons)

Den nionde september kom ett av nyhetsbreven, det 36:e, på Tricontinental. För att få ytterligare ett exempel på Vijays engagemang och förmåga att ge detta engagemang språklig dräkt, kommer här första delen av texten på svenska. Det handlar om något banalt, men samtidigt också grundläggande för ett anständigt liv, det handlar om skor.

Vijay skriver:

För några dagar sedan talade jag med en högt uppsatt tjänsteman på Världshälsoorganisationen (WHO). Jag frågade henne om hon visste hur många som levde sina liv på vår planet utan skor. Anledningen till att jag ställde denna fråga till henne, är att jag undrade över Tungiasis, en sjukdom orsakad av en infektion som uppstår när en sandloppshona (Tunga penetrans) tränger in i huden. Detta problem har en mängd olika namn på många olika språk – från jigger eller chigoe till niguá (spanska) eller bicho do pé (portugisiska) till funza (Kiswahili) eller tukutuku (Zande). Det är ett fruktansvärt problem som vanställer fötterna och försvårar rörligheten. Skor hindrar dessa loppor från att gräva sig in i huden. Hon var inte säker på antalet men antog att minst en miljard människor måste leva utan skor. Tungiasis är bara en sjukdom bland många som orsakas av brist på tillgång till skor. Ett annat exempel på det är Podoconiosis som drabbar människor som går på röd vulkanisk lerjord. Det förekommer i Centralamerika, i de afrikanska högländerna och i Indien.

En miljard människor är utan skor på 2000-talet. Hundratals miljoner av dem är barn, många oförmögna att komma till skolan på grund av brist på skor. Ändå producerar den globala skoindustrin 24,3 miljarder par skor per år, vilket blir tre par skor för varje person på planeten. Det finns stora pengar involverade i skoindustrin: trots COVID-19-krisen uppskattades den globala marknaden för skor till 384,2 miljarder dollar (2020), och den förväntas växa till 440 miljarder dollar (2026). De flesta konsumenterna av skor bor i USA, Japan, Tyskland, Storbritannien, Frankrike och Italien; De största tillverkarna av skor bor i Kina, Indien, Brasilien, Italien, Vietnam, Indonesien, Mexiko, Thailand, Turkiet och Spanien. Många av dem som producerar skor i ett land som Indien, har varken råd att köpa skorna som de producerar eller ens de billigaste flipflops som finns på marknaden. Det finns mer än tillräckligt med skor på marknaden, men det finns inte tillräckligt med pengar i händerna på hundratals miljoner människor för att köpa dessa skor. De arbetar och producerar, men de har inte råd att konsumera tillräckligt för ett anständigt liv.

Översättning: Bertil Carlman

När jag läst denna medryckande text kom jag att tänka på en lika medryckande sång, Somliga går med trasiga skor av Cornelius Vreeswijk. Två olika framställningar av ett globalt problem: möjligheten att skydda sina fötter.

2 svar

  1. Barbro Björkhem skriver:

    Intressant vinkel på globala problem. Här kan vi tala om perspektiv underifrån. Det väcker tankar som jag tidigare inte tänkt.

  2. Göran Leijonhufvud skriver:

    Bra illustration av världsordningen genom tillgången/bristen på skor. Tack.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *